Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Revision af krigslagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 ADOLF HEDIN
undanröjande af deras inkräktningar utom det område,
som med någon rimlighet kan läggas under deras välde,
blifvit en fråga för dagen, emedan häri ligger ett
oumbärligt villkor för försvarets ombildning, för upprättande
af den »här af medborgare», till hvars fosterlandskärlek
K. m:t strax efter beslutet om allmänna beväringen ansåg
sig kunna med trygghet vädja mot vidtutseende faror,
skall Riksdagen sannolikt få mer än en anledning att
beklaga, att K. m:ts ockupation fått skapa en häfd och
en tradition, som det torde blifva mycket vanskligt att
besegra. Militärernas motstånd mot den stora mängden af
försök att afskaffa krigshofrätten eller ombilda den — ett
motstånd, som med Första kammarens hjälp omintetgjort
äfven K. m:ts bemödanden, visar hvad man har att vänta.
Under det långvariga och omsorgsfulla arbetet på
den norska krigslagstiftningens reformerande, hvars
afslutande nu synes vara helt nära förestående, har det —
såvidt jag kunnat utröna — blifvit allmänt erkändt af
militärer som af jurister, att den gängse meningen är
välgrundad, att disciplinbestämmelserna böra meddelas,
ej såsom hittills väsentligen i administrativ väg, utan
genom lag. I det nyaste förslaget till militär strafflag
upptaga föreskrifterna om disciplinärmyndigheten de sista
fem kapitlen. Äfven om den maktfullkomlighet, som i
disciplinstadgan tillerkännes »förman», endast finge
utöfvas af mogne män, vore den i alla fall förkastlig, sådan
den nu är af K, m:t ensam formulerad.
1) Att den ur strafflagen för krigsmakten
godtyckligt utbrutna disciplinstraffstadgan, såsom en del af denna,
lägges under Riksdagens lagstiftningsmakt enligt 87 $, är
en fordran, från hvilken Riksdagen ej bör afstå.
En annan oeftergiflig fordran är en genomgripande
reform af rättskipningen.
I ju högre grad de allmänna domstolarna inom hvar
sitt jurisdiktionsområde äga en med hänsyn till
personernas samhällsställning och rättsfrågornas sakliga natur
oinskränkt kompetens, i dess högre grad karaktärisera de
den moderna rättsstaten. Specialdomstolarna åter, en
anomali uti vår tid, leda sitt ursprung från en tid, hvars
samhällsskick företer en sådan olikhet mot vårt tidehvarfs,
att man näppeligen torde våga att beteckna någon annan
åtskillnad såsom mera väsentlig. Medeltidsstaten visar
oss en ytterst svag statsmakt öfver de stånd och
korporationer, som hvar för sig voro ganska kraftfulla, men
hvilkas förbund till en stat var mycket löst. Tendensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
