Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Ett försvarslån?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 ADOLF HEDIN
när vi varna, att lån i fredstid kan hafva förstört rikets
kredit, när kriget kommer öfver oss. En tidning, som
skrikit, att Sverige borde anmana den största af
stormakterna att ändra politik i ett med kejsardömet unieradt
land och som därmed blott kunnat skada både Sverige och
Finland, borde hafva hunnit lära sig, att den aldrig i tiden
kan förvärfva befogenhet att i en politisk debatt mot någon
tidning eller mot någon person rikta det ordet.
Vi beklaga — utan deltagande — det parti och den
politik, som, i brist på bättre, få nöja sig med ett
försvar, bestående dels uti afsiktligen oriktigt
återgifvande af det vi sagt, dels uti ett par af dessa hvarandra
kullbytterande, storväxta logiska bockar, som en gång åt
vår kollega förvärfvat det vitsordet, att »själfmotsägelsen
är den rent personliga formen för hans tänkande».
Det vore kanske på tiden för detta parti att efter-
sinna, hur det kommit därhän att, efter ett oerhört
statsinkomstflöde under en lång följd af år, ej blygas för att
tala om statslån, med hvilka det vill göra sig kvitt redan
många gånger moraliskt åtagna skatter. Ett parti kan dock
ej huru länge som helst lefva blott på brutna löften, om
än deras antal blir större och större och innehållet
varierande. Vi skola draga försorg om, att minnet af dem,
som gåfvos 1892, och af dem, som gåfvos 1888, blir
uppfriskadt. Inledningsvis skola vi i dag nämna ett par siffror,
ägnade att väcka tanken på: hvarifrån ha de många
penningarna kommit, om hvilka konungen den 12 okt. 1888
sade, att de endast i »underordnad grad» uttagits för
statskassans behof, och om hvilka sanningen är, att de i
absolut ingen grad föranleddes af det behofvet; och hvart ha
de många penningarna gått?
Riksstatens för 1888 slutsiffra är............. 84,700,000
Riksstatens för 1902 slutsiffra... 156,000,000
Fjärde och femte hufvudtitlarnas sammanlagda
slutsiffror äro:
188 27,660,000
19020. 67,760,000
Tullmedlen :
188s8 29,000,000
1902... 49,000,000
I tull å amerikanskt fläsk ha 1 juli 1888—30
nov. 1897 inTlutik 8,500,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
