Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 ADOLF HEDIN
uttyder den utan tvifvel också i sådant syfte genom
Posttidningen offentliggjorda depeschen, hade man väl på något
håll glömt och visste man väl icke af på annat håll, att
det en gång kunde komma i dagen, att den 19 oktober,
således fjorton dagar efter dubbeldepescherna af den 5
oktober, Manderström hade skrifvit till Hamilton, att med
första fullmakt och instruktioner (för alliansens afslutande)
skulle blifva honom tillsända, hvilket är bevis nog, att
Novemberförfattningen icke i någon mån utgjorde en orsak
till svenska regeringens reträtt. På det ena hållet tänkte
man väl ej heller därpå, och på annat håll visste man ej,
att ännu efter Fredrik VII:s död svenske utrikesministern
den 16 november hade skrifvit till grefve Hamilton, att
alliansunderhandlingarna skulle »gå sin naturliga gång,
och att åtminstone å vår sida ingen förändring i sinnelag
och afsikter skulle äga rum».
I själfva verket var det den våldsamma agitationen i
Tyskland omedelbart efter Fredrik VII:s död och Bismarcks
nya politik, som skingrade den svenska regeringens sista
illusioner, visande henne att hon stod ansikte mot ansikte
med ett krig för en sak, i hvilken hon trott sig med bara
papperslappar kunna inverka bestämmande på Europas
politiska öden. TI stället för att öppet göra denna
bekännelse, sökte man använda den andra af de två här
ofvan nämnda depescherna af den 5 oktober såsom vittne
för att skylla ifrån sig på Danmark. Men vittnet är
öfverbevisadt om att hafva vittnat falskt.
V.
Om resultatet af det äfventyr 1863—1864, i hvilket
Sveriges heder och Danmarks själfbestånd utgjorde
insatsen, torde det ej vara ur vägen att påminna sig följande
tvenne omdömen, det ena från danskt, det andra från
svenskt håll.
I ett af danska »riksrådet» (dåvarande
helstats-representationen) tillsatt utskotts berättelse om förhandlingarna
med Sverige-Norge angående ett försvarsförbund yttras,
efter en erinran om att Sveriges återtåg tillkännagafs
först genom Manderströms depesch den 2 december 1863,
följande :
»När grefve Manderström, i det han träder tillbaka,
uttalar den öfvertygelsen, att underhandlingarna om en
allians med Sverige, genom det uppseende de väckt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
