Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 ADOLF HEDIN
Och den som fällde domslutet var Sveriges
utrikesminister, i en depesch till sändebudet i Köpenhamn.
Därest frågan om de Förenade rikenas förhållande
till den dansk-tyska tvisten redan från begynnelsen måst,
i följd af föreskrift i grundlagen, behandlas såsom ett
allmänt, ett hela statsrådets bedömande underkastadt ärende,
tör man med visshet få förutsätta, att invändningar mot
en tillämnad inblandning i denna konflikt skulle hafva med
tillbörlig kraft gjorts gällande redan vid början eller
åtminstone på ett så tidigt sakens stadium, att hvarken de
Förenade rikena blifvit komprometterade genom löften åt
ett, hotelser åt ett annat håll, ej heller Danmark härigenom
drifvits längre och längre fram på den s. k.
Ejder-politikens väg. Men grundlagen lämnade vederbörande tillfälle
att under åratal i all hemlighet gå så långt, att slutligen
blott valet återstod mellan löftesbrott och vanära eller,
enligt grefve Manderströms ord, »en säker undergång». Vi
veta, hvad den i dessa stycken enväldigt styrande konungen
och hans utrikesminister valde.
Vi veta också, huru det vanhedrande återtåget
förvärrades. Det är ej tvifvelaktigt, att hvarje allvarlig tanke
på en allians, som i händelse af ett tyskt angrepp mot
Danmark skulle öfvergå från ord till handling, ganska
tidigt öfvergafs: man har sagt, att det var Gripenstedt,
som gjorde slag i saken, och därefter torde väl en eller
annan militär hafva vågat uttala, att en väpnad
intervention var en ren omöjlighet. Men fåfängan förbjöd
vederbörande att ens i yttersta stunden öppet bekänna, att
man gifvit overkställbara löften. Förespeglingarna
fullföljdes, såsom vi här ofvan visat, och de, som hade
vårt lands anseende i sina händer, fortsatte och
afslutade såsom tragi-komedi, hvad de trott sig börja såsom
historiskt skådespel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
