Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 ADOLF HEDIN
åtgärder, som ledt till skymf och skada för svenska staten
och enskilde svenske medborgare.
Våra grundlagar kännas ej vid någon ministerstyrelse.
De finnas, som anse detta beklagligt, såsom en lucka i
våra rättsanspråk på att anses för moderna, tids- och
stilenliga européer. Därvid glömmer man emellertid, att
ministerstyrelsens förutsättning — parlamentarismen —
också fattas i vårt land. Ja, K. m:t har ett par gånger
låtit sig lockas att själf proponera Riksdagen en
grundlagsändring, som skulle tillåta departementscheferna att,
okontrollerade af sina kamrater, få på egen hand regera från
sitt ämbetsrum. Men Riksdagen har lyckligtvis båda
gångerna sagt nej. Konungens rådgifvare, utrikesministern
inberäknad, äro fortfarande intet annat än rådgifvare, som
icke enligt grundlagen äga någon makt att någonting
besluta i något det minsta regeringsärende. Af det nyss
anförda exemplet framgår emellertid, huru
utrikesdepartementets chef undanhållit konungen och den ministeriella
konseljen ytterst viktiga ärenden och själf i dem fattat
beslut, samt att K. m:t låtit äfven länge fortsatt
grundlagsöfverträdelse af detta slag oanmärkt passera. I hvilken
omfattning denna mot Sveriges grundlagar stridande
ministerstyrelse utöfvas, det har man med hjälp af § 105
R. F. samt Tryckfrihetsförordningen varit i tillfälle att
förhemliga för Sveriges Riksdag och folk. Men så mycket
har dock kommit i dagen, att man både har anledning att
förmoda, att sådant tillvägagående är vanligt, och tillika
vet, att det medfört de olyckligaste följder.
VIII.
Det händer ej så sällan i politiken, att ett ord, en
term göra en ofantlig lycka just därför, att de för
mängdens öron äro föga annat än ett välljudande uttryck,
någonting som »klingar bra», med ett ord uppfyller det
anspråk på poesi, som uppställes af konungars konung i
Offenbachs operett. Så är det med ordet skiljedom och
med det talesättet, att alla internationella tvister böra slitas
af skiljedomstol. Sedan man utan vidare proklamerat
denna sats, håller man före, att allt är sagdt, ett ofelbart
recept färdigt.
K. m:t har, på grund af sin illa definierade
traktatsrätt enligt § 12 regeringsformen, tillmätt sig befogenhet
att ingå aftal om skiljedom i uppkommande tvister — med
Siam 1868, med Mexiko 1885, med Spanien 1887. Skilje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
