Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 ADOLF HEDIN
Det af K. m:t tillställda skiljedomsförfarandet i den
svensk-spanska spritfrågan strider i själfva verket mot
hvarenda bestämmelse i deklarationen om skiljedom till
afgörande af tvister om tillämpningen af handelstraktaten.
K. m:t gick in på att afhända svenska staten dess rätt
att få skiljedom i själfva den omtvistade hufvudsaken —
tillämpningen af traktaten — hvilken undansköts för en
fråga, som hvarken enligt deklarationen eller allmänt
erkända stats- eller folkrättsprinciper borde blifva föremål
för någon skiljedom, nämligen om de spanska
statsmakternas lagstiftningsrätt. Deklarationens bestämmelser
om skiljedomstolens sammansättning och om procedyren
kastades fullständigt öfverbord. När den s. k. domen
hade fallit, vågade man ej offentliggöra den, ty då skulle
allt detta hafva fallit i hvar mans ögon, och hvar och en
insett, att här spelats den ovärdigaste komedi. Och då
skulle allmänheten äfven hafva erfarit, att den s. k. domen
icke var så ofördelaktig för Sveriges rätt och intresse, som
K. svenska utrikesdepartementet helst skulle hafva önskat.
Därför inskränkte man sig till att omtala utgången i en
helt och hållet vilseledande notis på några rader, införd
i Posttidningen. Endast därigenom var det möjligt att åt
Spaniens regering bereda skenet af rätt att afvisa svenska
skadeståndsreklamationer å flere millioner francs, och åt
K. svenska utrikesdepartementet skenet af skäl att ej
understödja dessa anspråk.
Sådan är den hittills enda svenska erfarenheten af
internationell skiljedom. Om den icke visar vådan af nu
gällande grundlagsbestämmelser om K. m:ts makt i de
ärenden, som angå rikets förhållanden till andra stater, hur
skulle då ett oemotsägligt sådant bevis vara beskaffadt?
Annorlunda har man i andra länder uppfattat
skiljedomstanken och annorlunda har man där gått till väga.
Några af de nyaste exemplen må anföras, ett af dem från
vårt sydliga grannland.
Ingen lärer neka, att bland regeringar, som gjort en
konst i oförtydbara grundlagsbud och öfver hufvud i allt
hvad konstitutionella principer heter, Estrupiatet intager
ett af de främre rummen. Likväl har det ej fallit den
danska regeringen in, att hon skulle äga att, med
förbigående af folkrepresentationen, på egen hand besluta att
låta den s. k. Butterfieldska skadeståndsfrågan slitas genom
skiljedom. Förloppet var i korthet följande:
I december 1854 hände sig, att postångaren från
Southampton ankom för sent till den dansk-västindiska ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
