Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESÄRENDENAS BEHANDLING 281
S:t Thomas, för att träda i förbindelse med fartyg, som
skolat föra posten vidare, hvarför den engelske agenten
förhyrde ett i S:t Thomas’ hamn liggande fartyg att göra en
liten extratur med post till Barbados. Detta fartyg,
Benjamin Franklin, jämte ett annat, Cathrine Augusta, hvilka
på samma gång anländt till S:t Thomas med en betydande
mängd krigsmateriel ombord, tillhörde Carlos Butterfield &
Co., New York. Man misstänkte, att de voro på väg till
Venezuela, utrustade af denna stats fördrifne f. d. president,
general Paez, i följd hvaraf de öfvervakades af de danska
kolonialmyndigheterna på ön. Då Benjamin Franklin, mot
gällande reglemente, utan erhållet lof ville afsegla efter
solnedgång, prejades det från batteriet, men låtsade ej
därom, brydde sig ej heller om två lösa och ett skarpt
skott, och vände först vid det andra skarpa skottet
tillbaka till hamnen. Följande dag fick fartyget gå till
Barbados; vid dess återkomst ägde värdering af skadan rum,
hvilken stannade vid en obetydlighet.
I några och trettio år har den häraf föranledda
tvisten mellan Förenta staternas och Danmarks regeringar
varit sväfvande; de amerikanska skadeståndsanspråken
hafva, åtminstone en gång, fixerats till den ofantliga
summan af 355,000 dollars med 8 à 12 proc. ränta från 1866.
Omsider slöts den 6 december 1888 en konvention om
skiljedom. Så själfklart lärer det väl hafva ansetts att
danska representationens samtycke skulle utverkas, att i
konventionen ej är inskrifvet något förbehåll därom.
Konventionen framlades för Riksdagen i dess
fyrtiondeförsta lagtima session 1888—1889 — den var då redan
godkänd af senaten i Washington — och blef af båda
tingen efter föregående utskottsbehandling (af folketinget
remitterades den till finansutskottet, af landstinget till ett
särskildt för ändamålet tillsatt utskott) godkänd. Till
Riksdagen hade utdelats en »grå bok», innehållande den
diplomatiska korrespondensen i frågan.
Såsom skiljedomare hade parterna enats om
storbritanniske ministern i Atén, sir Edmund Monson, till
hvilken danska regeringen aflät ett utförligt memorandum
i ämnet. Hans dom, den 22 januari 1890, frikände
Danmark från allt ersättningsansvar. Skiljedomens lydelse
blef naturligtvis icke hemlighållen: redan den 14 februari
utdelades dokumentet till Riksdagens medlemmar i
fullständigt aftryck af det engelska originalet med dansk
öfversättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
