Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 ADOLF HEDIN
beslut meddelas andra regeringar, samt ett utrikes departement med
härtill hörande ämbets- och tjänstemän. Om icke tydligt uttalad i
de förenade rikenas grundlagar, har dock denna grundsats alltsedan
föreningen ingicks blifvit tillämpad; och jag är förvissad, att de
hinder, som ännu ligga i vägen för dess inskrifvande i denna
förenings urkunder, lätteligen kunna öfvervinnas.»
Det är mycket riktigt, att nämnda grundsats icke
finnes »tydligt» uttalad, i hvilket fall den ju icke kunde
behöfva att ytterligare »inskrifvas» i föreningens urkunder.
Den finns där icke ens på ett otydligt sätt angifven. Ty
den omständigheten, att under de undantagsförhållanden,
som påkalla interimsregering, diplomatiska ärenden skola,
enligt riksaktens $ 7, föredragas af utrikesministern, visar
endast, att man förutsatt, att det icke skulle finnas mer
än en utrikesminister; men denna förutsättning är ej
detsamma som en föreskrift härom, ej heller är därmed
någonting afgjordt om utrikesministerns nationalitet.
När man i Sverige så litet öfvervägt »Föreningens
natur och beskaffenhet, grundsatserna på hvilka den
blifvit och bör vara byggd, samt dessas nödvändiga följder»>,
är det förklarligt, på samma gång som i hög grad
beklagligt, att man här ej förstått att möta det norska
yrkandet om särskild utrikesminister med ett förslag till
ordnande af utrikesförvaltningen såsom en gemensam
angelägenhet på likställighetens grund, utan i stället trott
sig kunna afvärja det med hätska och våldsamma
beskyllningar och med dumma hotelser om att tala svenska.
Den norska åsikten, om hvars rättsliga sida höger
och vänster i Norge äro ense, borde dock åtminstone ej
hafva öfverraskat genom sin förmenta nyhet, eftersom
den för trettio år sedan utvecklats af en svensk rättslärd,
som mer än någon annan svensk författare sysselsatt sig
med den unionella statsrätten, nämligen professor H. L.
Rydin.
XII.
Snille och smak borde, svenska akademiens
privilegium dock oförkränkt, hafva varit äfven excellensen
utrikesministern, grefve L. v. Engeströms valspråk.
Han fick en gång en sak, som enligt alla civiliserade
staters lagstiftning var en ren domstolssak, ryckt undan
de rätta och lagliga myndigheternas behandling, för att
själf få besörja den i sitt diplomatiska kabinett. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
