Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 ; ADOLF HEDIN
öfvervägande, huruvida ej åtgärder borde vidtagas för att
skaffa Norge en särskild diplomatisk representation i utlandet.
Odelstinget öfversände saken till stortinget med
hemställan, »huruvida det, med hänsyn till den erfarenhet,
denna saks behandling i diplomatiskt hänseende erbjuder,
och i öfverensstämmelse med Norges grundlag, må finnas
ändamålsenligt att träffa åtgärder för att förskaffa den
norske statsministern omedelbart deltagande i
behandlingen af rikets utländska angelägenheter, äfvensom Norges
konung en särskild representation i utlandet». Den senare
delen af denna hemställan afslogs af stortinget, hvaremot
beslöts, att den förra skulle företagas till afgörande i
förbindelse med adressen till konungen i anledning af de
stortinget förelagda traktater med främmande makter. Genom
denna enhälligt antagna adress anhöll stortinget, att vid
behandlingen af diplomatiska saker och vid sådana akters
afslutande och utfärdande, för så vidt de beröra Norges
intresse och värdighet såsom själfständigt rike, K. m:t
måtte medgifva den norske statsministern och öfriga
konstitutionella rådgifvare, äfvensom andra med Norges
särskilda förhållanden förtrogne män, all den delaktighet, som
K. m:ts omsorg om Norges bästa, efter ärendenas
beskaffenhet, kunde finna lämplig.
»Denna önskan,» heter det vidare, »har nu blifvit
mera liflig än tillförene, därigenom att stortinget, efter att
hafva genomgått den s. k. Bodösaken, tror sig hafva skäl
att antaga, att om de diplomatiska öfverläggningarna därom
från begynnelsen blifvit förda af män, som med varm
ifver för Norges intresse hade förenat kunskap om Norges
lagar och inrättningar, denna sak skulle, genom utförliga
och tillräckligt dokumenterade förklaringar, hafva blifvit
framställd för den storbritanniska regeringen i ett sådant,
med sanningen öfverensstämmande ljus, att de politiska
omständigheter ej inträffat, som förmådde E. K. m:t att
samtycka till denna saks uppgörande på ett sätt, hvilket
säkerligen ej var mera tungt för norska folket än sårande
för de alltid landsfaderliga, ädla och upphöjda känslor,
som besjäla E. K. m:t.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
