Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 ADOLF HEDIN
förbund och traktater med främmande makter skola
meddelas stortinget, hafva med andra stater ingångna aftal af
sådant innehåll, att de skolat lända till efterrättelse för
norska ämbetsmyndigheter, blifvit i lång tid hemlighållna.
Ett exempel uppå, hur långt hänsynslösheten kunnat gå,
torde böra anföras.
De med Nederländerna och Ryssland 1826 och 1827
ingångna aftal angående jus detractus framlades för
stortinget först 1842; ja, äfven norska regeringen fick sig det
ena ej meddeladt förrän 1842, och det andra i slutet af
1840. Sättet för meddelandet till stortinget är också
karaktäristiskt: ett löst aftryck utan någon som helst
påteckning utvisande dokumentets öfverenstämmelse med
originalet, och utan några handlingar till upplysning i ämnet.
Att norska regeringen omsider fick kännedom om
deklarationen med Ryssland, gick så till, att när
sorenskriveren i Östfinnmarken öfverraskat henne med en
förfrågan, huruvida de i landslagen föreskrifna sjätte- och
tiondepenningar skulle utgå af arfsmedel, som i Norge
tillfölle invånare i Finland, hon fann sig föranlåten att för
säkerhets skull efterhöra i Stockholm, huruvida möjligen
genom något aftal denna lagbestämmelse upphört att vara
tillämplig i fall af ifrågakomna beskaffenhet. Hon fick
då veta, att ett sådant aftal, ländande till omedelbar
efterrättelse för norska myndigheter, ingåtts — tretton
år förut. :
Man torde ej kunna påstå, att konstitutionskommittén
vid 1842 års storting begagnade öfverdrifna uttryck, när
den härom yttrade, att »Mangelen paa Opmærksomhed for
hvad det skyldes Kongeriget Norge, som en deel af det
Statsforbund, for hvilket Overenskomsten er sluttet, sees
saaledes i detta Tilfælde at være drevet meget vidt». Och
man torde äfven få medgifva, att under de två årtionden,
som nu hade förflutit efter Bodöaffären, stortinget och
dess utskotts uttalanden och åtgärder varit fria från all
öfverilning.
Ar 1844 afgaf omsider den första unionskommittén
sitt betänkande.
XIV.
Den första unionskommitténs i 150 paragrafer affattade
förslag till ny föreningsakt mellan Sverige och Norge är
dateradt den 4 november 1844. I början af 1847 afgaf
norska regeringen utlåtande öfver detta förslag, åtföljdt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
