Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESÄRENDENAS BEHANDLING 303
en ny redaktion. Frih. Louis De Geer har härom fällt det
omdömet, att förslaget »genom den af norska regeringen
företagna omarbetning blifvit i formellt hänseende så
väsentligen förbättradt, att föga synes öfrigt att önska».
Emellertid fann han att, äfven efter den inskränkning af
gemensamheten, som ägt rum i norska regeringens förslag,
likväl för mycket tagits med såsom samfällda angelägenheter.
Kommittén hade till K. m:t hemställt, att dess förslag
med dithörande bilagor, som kunna finnas nödiga till att
upplysa dess arbeten, måtte göras för enhvar tillgängliga
genom att till tryckning befordras och därefter för allmän
räkning till billigt pris försäljas i bägge de förenade
rikena. Till denna hemställan hade kommittén den giltigaste
anledning däri att, såsom den yttrade, »föreningens natur
och beskaffenhet, grundsatserna på hvilka den blifvit och
bör vara byggd, samt dessas nödvändiga följder äro
föremål, som alltför litet med sakkännedom och
fördomsfrihet blifvit offentligen granskade, att man skulle kunna
vänta det klara och riktiga begrepp härom skulle vara i
allmänhet spridda inom bägge de förenade rikena». Men
sedan K. m:t den 25 februari 1848 med hänsyn till »de
många och viktiga angelägenheter», som blifvit till svenska
Riksdagen öfverlämnade, beslutit, att ingen framställning
om revision af riksakten till d. v. riksdag och storting
skulle göras, vardt unionskommitténs förslag jämte det af
norska regeringen däröfver afgifna utlåtandet begrafvet,
och därmed begrofs också hela revisionsfrågan. Norska
regeringen, som antog, att ärendet skulle år 1848
framläggas till afgörande, och som därför låtit för eventuell
utdelning trycka kommittéutlåtandet och sitt betänkande, fann
sig häraf nödgad att hemlighålla dessa papper, så att endast
undantagsvis och först långt därefter någon utanför stående
fick taga kännedom därom. Och offentliggörandet dröjde
sedermera ända till 1863, efter ståthållaretvisten; det
skedde således under en så grundligt och för all framtid
förändrad politisk situation, att det knappt 20 år gamla
förslaget tog sig ut som en gengångare från en halft
förglömd sagotid.
De som tänkt sig eller drömt om unionens befästande
genom utvidgning af de gemensamma ärendenas och
inrättningarnas område torde, vid jämförelse mellan sakernas
nuvarande ställning och förhållandena på den tid, då, för
45 år sedan, norska regeringen afgaf ett förslag till ny
föreningsakt i 114 paragrafer, icke sakna anledning att
påminna sig den sedolärande berättelsen om Sibyllans
från Cumæ profetiska böcker.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
