Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsupplösningens förhistoria - Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSUPPLÖSNINGENS FÖRHISTORIA 327
af ordalagen. »Det är lätt att tänka sig,» säger utskottet
— nämligen om Norge finge »ett organ inom Sveriges
statsråd», medan Sverige ej vidare i den norska regeringen
hade någon, som bevakade dess intressen. Utskottet
vill ha en unionell representation, utvidgande af
konungens makt öfver Norges försvarskrafter o. s. v. Utskottet
önskar en revision, men verkställd på sådana grunder,
att »främsta rummet inom föreningen och rättigheten att
i förhållande till andra makter representera densamma
böra fortfarande åt Sverige bibehållas». Utskottet föreslår
skrifvelse till K. m:t angående en kommitté för detta
ändamål. Om ståthållarefrågan säger utskottet slutligen,
att den är »unionell», men icke hör under Riksdagen.
Utskottet har således upptäckt konstitutionellt unionella
bestämmelser, som ej fölle under Riksdagens beslutanderätt!
Resultatet af ståndens förhandlingar om detta
betänkande blef en skrifvelse till K. m:t. I denna omtalas
resultatlösheten af 1844 års kommittébetänkande i så
omedelbart samband med de fallna lagarna om
mellanrikshandeln och om domars verkställighet, att det väl för
de i hela frågan okunniga skulle te sig som norrmännens
skuld och fel. Att Norge fordrat och liksom Sverige fått
verklig unions- och örlogsflagg, omtalas på ett sätt, som
röjer missnöje. Att Norge begär en annan rätt än Sveriges
envälde för behandling af de allra viktigaste ärenden,
de utrikes, omtalar Riksdagen som bevis på olika
uppfattning af föreningens betydelse, såsom ett »aflägsnande»
i stället för närmande inom unionen. Skrifvelsen påyrkar
för afgörande af meningsolikheter mellan representationerna
»en stadgad form, i kraft af hvilken representanter från
båda rikena kunna sammanträda och med bägges rätt
afgöra frågan». En kommitté bör tillsättas för utarbetande
af ett fullständigt nytt föreningsfördrag. Vidare klagas
öfver interimsregeringen, påyrkas vidgad disposition öfver
Norges försvarskrafter, fordras föreskrifter angående bidrag
till gemensamma ändamål. Men där finnes icke ett ord
om Norges rätt till inflytelse på skötseln af dess
välfärdsangelägenheter, de utrikes ärendena. Med anledning af
Dalmans motion säger skrifvelsen, att stadgandet om
ståthållareämbetet är >»unionellt>, men ej beroende af
Riksdagen, därför att Sveriges kung har att på Sveriges
vägnar säga ja eller nej till dess upphäfvande.
Några påminnelser om diskussionen på riddarhuset
den 17 och 21 mars 1860 skola ytterligare belysa hur
det förhåller sig med den sydsvenske universitetslärarens
svar till den danska tidningen.
En af de mera moderata talarna, herr G. Montgomery,
anmärkte som ett svårt fel af Ekonomiutskottet, att det
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
