Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Unionsupplösningens förhistoria
- Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSUPPLÖSNINGENS FÖRHISTORIA 333
handling, som enligt K. m:ts order skolat äga rum i
närvaro af de andra makternas örlogsfartyg. Att
eskaderchefens »förklaring» vid hemkomsten ej räddade honom
från arrest, utplånade ej intrycket af detta bevis på, såsom
Morgonbladet yttrade, »med hvilka ögon svenska
ämbetsmän betrakta Norges ställning och dess själfständighet>.
* kd
*
Från norsk sida upptogs frågan om återgång till den
af stortinget 1821 beslutade och af Karl Johan 1838 till
begagnande på alla vatten sanktionerade handelsflaggan
år 1893; efter tre beslut (1893, 1896, 1898) var det
suspensiva vetots kraft uttömd. Nu inträffade f. f. g. (om
grundlagsbestämmelsen den 17 mars 1880 lämnas å sido)
att sanktion uteblifvit, när den ej längre var behöflig.
Lov om Norges Flag 10 december 1898 har konungens
påteckning: Vi hafva ikke fundet at kunne sanktionere
den fattede Beslutning.
Att detta skulle hända med ett af Karl Johan
godkändt beslut, är anmärkningsvärdt.
Det förskräckliga oväsendet i Sverige mot utöfningen
af en omtvistad rätt, som »unionens stiftare» gifvit sin
sanktion, hör till de företeelser i unionens historia,
hvilka efter hand summerat ihop det resultat, där vi nu
befinna oss.
Att svenska röster sökte förmå konungen att hindra
lagens promulgerande, d. v. s. att begå våld, är naturligt
nog att man ej glömmer.
Mellanrikslagarna 1857.
Vid studentmötet i Uppsala 1850, då jag på min
studentkammare mottog eninorsk gäst, hade jag tillfälle att
göra en iakttagelse, som sedermera oupphörligt,
undantagslöst bekräftats: på svensk sida okunnighet om faktiska
svenska och unionella förhållanden lika allmän, som på
norsk sida pålitlig kännedom om norska och unionella
förhållanden. Då förestod behandlingen på följande års
storting af två mellanrikslagar: om handelsförhållandena
mellan Sverige och Norge och om verkställighet
(»exigibilitet») i ena riket af domar och utslag från det andra.
Min norske kamrat, som studerade till präst, hade god
reda på de hufvudsynpunkter, som i Norge gjorde sig
gällande mot de två lagförslagen, enligt hvad jag
sedermera hade tillfälle att inhämta. Här åter är jag viss om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 26 01:04:38 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/adhedin2/0343.html
