Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsupplösningens förhistoria - Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334 ADOLF HEDIN
att ingen student förstod något af hela denna sak. Men så
mycket mer viss var man bland de ytterst få studenter,”
som något frågade efter dylikt, och inom andra kretsar,
att Norges storting var moraliskt förpliktadt att antaga
dem. För egen del kunde jag ej annat förstå än att
hvardera parten måste äga att oklandrad handla efter sin
uppfattning af sitt lands intresse. Och då hade man
att vänta ett mer eller mindre vredgadt svar: »ja, men
när det är rätt...! Och sådana svar har jag nu hört i
fyrtio år!
Konung Oskar I lär hafva mycket illa upptagit, att
stortinget afslog de två förslagen. Hur de, som sökte sak
med Norge, begagnade sig af stortingets utöfning af dess
rätt, alldeles naturlig med dess åsikt om
differentialtullsystemet och dess farhågor för vissa svåra brister i den
svenska processen, det kan inhämtas af förhandlingarna
på 1859—60 års Riksdag.
Norges . namnkunnigaste advokat, B. Dunker, har tio ’
år efteråt yttrat och ej utan ifver förfäktat den meningen,
att: trots de mycket stora betänkligheterna, som gällde,
utom de finansiella verkningarna, dels lagformen för
tullbestämmelser, dels och synnerligast differentialtullsystemet,
stortinget skulle ha handlat klokare, om det bifallit
förslaget om handel och sjöfart. Han är mera vittnesgill än
Anckarsvärd, när han säger, att de många röster (i
odelstinget föll det för 43 mot 39 röster) förslaget fick,
föranleddes af önskan att gå de svenska åsikterna till
mötes. Han visste bättre hvad han talade om, när han
nämnde rädslan för att tullintäkternas minskning skulle
orsaka återinförandet af den 1836 afskaffade »Landskatten»,
Man hade också nyligen haft en allvarsam erfarenhet om
hvad det 1827 införda differentialtullsystemet lät bruka :
sig till. Intill svenska gränsen, i Fredrikshald, fanns ett
privilegieradt sockerraffinaderi, som åtnjöt restitution för
importeradt, där förädladt råsocker. Svenska spekulanter,
som fått jur. fakultetens responsum, att priv. var reellt,
inköpte det och anlade ett raffinaderi i så stor skala, att
det kunde förse en stor del af Sverige med socker, hvars
råämne var tullfritt infördt i Norge, och som mot half
tull infördes i Sverige. Norska statskassan och Sveriges
= Något mer än trettio år senare var jag åsyna vittne på den
s. k. arenan i d. v. riksdagshuset till ett samtal, hvars innehåll jag
kort efteråt fick veta:
En första kammarledamot, som ett antal år föreställt sändebud
i Berlin och snart nog skulle bli statsminister, vände sig till en
kamrat:
»Hör, man talar här jämt om me-l-mell-mel-lan-riks-lagen, hva
—n ä’ dä för sla?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
