Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsupplösningens förhistoria - Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSUPPLÖSNINGENS FÖRHISTORIA 365
Skiljepunkterna.
Jag vill tillägga ännu några ord, och jag kommer
att gå till den närmaste tiden. Jag yttrade häromdagen
till en af mina riksdagskamrater i Andra kammaren, att
från det ögonblick då det blef taget ett steg till afgörandet
i denna sak, då jag och du och många andra särskildt i
Norge antogo att nu var grundvalen färdig på hvilken
man utan krångel och bråk skulle få konsulatfrågan löst,
från det ögonblicket, sade jag, har det varit ett förhållande
mellan norrmän och svenskar, en tilltro, en vänskap och
en glädje, när de träffades, så att någonting liknande,
mig veterligen, aldrig förekommit under hela unionstiden
och i alla händelser aldrig under de 45 år som jag med
min uppmärksamhet följt de unionella förhållandena och
såsom journalist och riksdagsman deltagit i behandlingen
af desamma.
Ja, säger han, det är alldeles riktigt. Han hade
samma intryck som jag, men säkerligen har han i de
flesta frågor en annan uppfattning än jag. Han sade:
»Det ha vi sett vid de nordiska spelen och i andra fall
att här har varit en sådan liflig och uppriktig
vänskapskänsla mellan folken, så att på den var i alla fall
någonting att bygga, äfvensom mycket blifvit på 1890-talet
nedrifvet, så att det icke kan byggas upp igen.> Ja han
medgaf allt detta, och då sade jag: hvad förtjänar den
som rifvit sönder detta? Och det är den frågan som
ställts till oss något hvar: hvad förtjänar den som
förstört detta? ;
Det var icke något sakhinder i vägen om
förhandlingarna fått stanna i excellenserna Lagerheims och Ibsens
händer. Det fanns det icke. Men illa var det icke
uträknadt. Jag skall icke tala om hviskningarna, hvarifrån
det kom, att man skulle göra en ramsa så lång som
härifrån till påsk på differenspunkter. Ja det är alldeles
riktigt uträknadt och passar så väl ihop för våra
hedervärda svenska landsmän. De ha icke tid att läsa alla
dessa punkter, ty de äro för många, men man pekar på
dem och säger: »Gud bevare oss i himmelns namn, en
sådan ramsa, det kan ju hvilken människa som helst på
jorden begripa att det var omöjligt att komma öfverens
om allt det där.» Det var icke illa gjordt i den mening,
i hvilken det gjordes. Här kunde vara åtskilligt att
tala om en del utanverk i denna fråga, t. ex. därom att
de lojala män som äro konungens rådgifvare, konungens
och regentens rådgifvare, att dessa i strid med en
hufvudprincip uti det konstitutionella monarkiska statsskicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
