Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsupplösningens förhistoria - Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 ADOLF HEDIN
tänka på Wienerkongressens verk: föreningen mellan
Holland och Belgien år 1815, upplöst 1830, föreningen
mellan Brasilien och Portugal, Ryssland och Polen o. s. v.
Men det är visst att det finnes ett slag af föreningar, som
lyckats förträffligt under förra århundradet intill nu. Ibsens
uttalande gällde monarkiska statsföreningar, men de
republikanska statsföreningarna ha gått mycket väl. Jag
skall nämna ett par exempel, som äro så talande som
någonting på jorden kan vara.
Ingen stat, intet folk har någonsin öfvertagit ett så
förfärande arf som Förenta staterna, Englands gamla
koloni, när de 1776 förklarade sig oafhängiga och då
öfvertogo negerslafveriet såsom arf ifrån engelska
monarkien. Hvad detta arf betydde det sågo vi sedermera,
på 1860-talet. Nu är unionen starkare än den någonsin
varit: Man fruktar icke vidare för någonting sådant.
Inom vår världsdel: Schweiz. Det var icke någon stark
förening, och det kulturframåtskridande som där nu
förefinnes var förr icke på långt när sådant som det vi nu
beundra. Det kom slutligen i följd af
religionsskiljaktighet till det s. k. Sonderbundskriget på 1640-talet. Nu är
Schweiz så väl och så säkert och så fast förenadt, så att
om det vore lofligt att någonsin tala om »aldrig» i
mänskliga ting, skulle vi säga, att det går aldrig under. Det
finnes vidare några föreningar som synas säkra, därför
att det som finnes af monarki i dem, är så ofantligt litet,
nästan blott ett sken. Det är de engelska kolonierna i
Nordamerika, Dominion of Canada: Det som finnes af
monarki där är så litet att om vi taga bort detta, står
staten lika väl. Man kan säga att där i själfva verket
icke skett någon annan förändring än en förändring af
etikett. Så ha vi Australien. Det australiska väldet har
ett monarkiskt sken på toppen, och det är det enda.
Man får icke förtvifla om att i framtiden
statsföreningar skola vara möjliga. Det vore högeligen sorgligt,
därför att en statsförening erbjuder fördelar af en stor
trygghet och styrka — om de äro eniga och uppnått en
viss grad af materiell kraft — men inom sig ha en större
rörelsefrihet och mindre uniformitet än de vanliga
enhetliga staterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
