Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Hundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 ADOLF HEDIN
oklart. Har en större hop velat tränga in med
deputationen, hvilket föranledde guvernören att uppdraga
vindbryggan och låta gifva eld? Var det redan nu ropet
»förräderi» hördes bland de belägrande, och var det nu
en af dem, en f. d. soldat, lyckades hissa sig upp på
taket till ett corps de garde och därifrån komma in på en af
fästets gårdar, där han med yxhugg krossade bryggans
kedjor, sålunda öppnande väg åt de angripande?
Ingenting kan vara mera förvirradt än berättelsen om Bastiljens
eröfring, ej hvad angår enskilda detaljer, men i fråga om
förloppets sammanhang.
Det är dock numera höjdt öfver hvarje tvifvel, tack
vare de nyligen offentliggiorda depescher, i hvilka
Österrikes och Englands ambassadörer grefve Mercy d’Argenteau
och hertigen af Dorset berätta om Bastiljens fall, nämligen
att det var icke de anfallande, utan försvararna som
begingo ett lågt förräderi och sålunda utmanade segrarnas
hämnd. Båda konstatera att guvernören lät massakrera
er deputation å omkring fyrtio personer som han låtit
inträda mot löfte att ej begå några våldsamheter. Grefve
Mercy hade visserligen ansett behöfligt att gömma sig i
hufvudstadens närhet, men finner sig vara det nya
borgargardet det erkännandet skyldig att det skyddade hans
hus och hans folk; han erkänner det så mycket hellre
som han ju visste sig vara ansedd för en »drottningens
förtrogne, för en som rådt att afskeda Necker och
sammandraga trupper omkring Versailles och Paris».
Hertigen af Dorset uttalar ännu mera oförbehållsamt sin
beundran öfver ordningen och säkerheten i hufvudstaden.
; Anmärkningsvärda äro ock dessa hertigens af Dorset
ord: »Sålunda fullbordades den största revolution hvars
minne historien bevarat, och jämförelsevis, om man
betraktar resultatens vikt, har den kostat endast föga blod.
Från detta ögonblick kunna vi anse Frankrike för ett
fritt land, konungen såsom en monark med inskränkt
makt och adeln såsom nedsatt till jämnhöjd med den
öfriga nationen.>
När underrättelsen om Bastiljens fall kom till
Petersburg — berättar franske ambassadören de Ségur — »> blef
vid hofvet rörelsen liflig och missnöjet allmänt; i staden
var verkan alldeles motsatt. Jag kan ej beskrifva den
entusiasm som detta statsfängelses fall och denna en
stormig frihets första triumf väckte inom den borgerliga
klassen och några unga män af en högre klass.
Fransmän, ryssar, danskar, tyskar, engelsmän, holländare, alla
lyckönskade hvarandra på gatorna såsom om man
befriat dem från en alltför tung boja som tryckte dem>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
