Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Hundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK HISTORIA 395
Den 4—5 augusti 1789.
(Dagens Nyheter.)
Den 5 augusti 1789 gick upp öfver det gamla franska
samhällsskickets graf. Det verk, som nationalförsamlingen
under den namnkunniga augustinatten utfört, har med
rätta omtalats såsom ensamt i sitt slag i historien. Det
har ock prisats såsom blott en frukt af allas själfförnekelse
och patriotiska oegennytta, hvilket åter icke är fullt enligt
med sanningen. Louis Blanc, när han skall beskrifva
dessa timmar, skrifver en dityramb, mycket vacker, men
icke alldeles historisk. »De stora ingifvelsernas blekhet
betäckte alla anleten — ett slags gudomlig eld slog ut ur
alla blickar — en osynlig hand tycktes, åtminstone för
ett ögonblick, ha ryckt undan slöjan, som för ofullkomliga
samhällen döljer de ljusa horisonternas anblick.» Han
vägrar att tro att några den mänskliga skröplighetens
låga motiv haft sin del i de fattade besluten, han vill
icke erkänna, att »rättvisan alltid och oundvikligen år
egoismen och rädslan underlägsen i makt».
+
Bönderna hade rest sig, brände slottsarkiven, som
förvarade feodalismens förhatliga jordeböcker, antände
ofta slotten, och mångenstädes fingo slottsherrarna sätta
lifvet till. >» När sådant händer,» skrifver ett ögonvittne,
engelsmannen Young, Ȋr det snarare herrarnas tyranni
än tjänarnas grymhet, som man får tillskrifva skulden.
Detta är, hvad Frankrike angår, fullkomligt träffande.
Alla tidningar omtala att en seigneur blifvit mördad, hans
slott uppbrändt; personens namn tilldrager sig
uppmärksamhet. Men om vi gå att söka listan på de prejerier,
som denne seigneur föröfvat mot dem, hvilka sågo sina
barn stupa af hunger? Hvar finna vi stämningarna, som
kallade dessa arma män till inställelse på slottet, hvar
intendentens utslag? — Hvem har gjort sig mödan att
följa och lägga i dagen alla förgreningarna af den
trefaldiga kungliga, adliga och prästerliga despotismen?»
; Den 3 augusti skildrades i nationalförsamlingen i
mörka färger bonderesningen och dess följder — lagarnas
och rättsskipningens vanmakt. Man visste mycket väl,
att proklamationer icke längre hjälpte och hvar felet låg.
Adeln visste det så väl som någon annan, och dess första
tanke var att offra något, att efterskänka de personliga
tjänstbarheterna, för att rädda något mera, för att
genomdrifva aflösning af de öfriga feodalrättigheterna. Därom
hade man öfverlagt, och hertig d’Aiguillon skulle i afton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
