Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK HISTORIA 407
ligt studium af ľlancien régime, så är anvisningen icke
därför mindre giltig. Det är också af gammalt vedertaget
att skrifva inledningar till revolutionshistorien, efterforska
dess orsaker, undersöka om den var oundviklig, eller
huru den skulle hafva kunnat förebyggas. Alltför ofta
hafva sådana arbeten rättfärdigat det omdömet, att
författarna »ifrat för eller emot det som varit till, för att
få anledning att berömma eller tadla det som är till».
(C. de Feuillide: Avant 1789. Royauté—Droits—Libertés).
Hr B. nämner (s. 138) ett verk af Grenier de Cassagnac),
hvilket kan tjäna som prof på denna genre. Ofta hafva
de åter varit så torftiga och så triviala, så intetsägande
och så platta, att de rätt väl motivera Börnes infall, att
en enda människa skulle kunnat hindra revolutionen,
nämligen Adam om han kastat sig i sjön före sitt
giftermål. Till exempel på detta slags inledande och
förklarande afhandlingar, som intet inleda eller förklara, kan
nämnas ingressen till L. Häussers revolutionshistoria, för
hvilken hr B. med en af intet rättfärdigad anspråkslöshet
liksom ställer sitt eget arbete i skuggan. Den som i
likhet med Häusser inbillar sig, att Montesquieu uppställt
Englands författning såsom »programmet» för den franska
monarkiens föryngrande, den som räknar les monarchiens
af år 1789 för Montesquieus äkta och rätta skola, och
som med tyskarnas vanliga, systematiserande
formelfilosofi tror sig förklara någonting genom att sätta
Rousseaus namn såsom etikett å bergpartiets samt Mablys å
Girondens politik, förråder lika liten kännedom om
Montesquieu som om Rousseau och Mably; hans källa synes
ock vara ett par tyska litteraturhistoriska skrifter. Hr
B. åter har skrifvit en inledning om revolutionens orsaker
och förebud, som verkligen gör skäl för sin plats. Den
föranleder emellertid några påminnelser, särskildt mot
karaktäristiken af Ludvig XIV:s regering och mot
framställningen af »upplysningsfilosofien».
* +
+
»Ludvig XIV,» säger förf. (s. 51), »hade förstått att
i hög grad utveckla sitt folks krafter, och då han ej lät
dessa göra sig gällande i ett fritt samhällslif, hade han
i stället kommit dem att rikta sig på litteraturen, hvartill
han äfven direkt bidragit genom ett storartadt
mecenatskap. På detta sätt beredde han åt den franska
litteraturen det öfvervälde inom Europa, som han velat bereda
den franska staten.»
Den höga utvecklingen af franska folkets krafter
genom Ludvig XIV — det är en dristig tes. De samtida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
