Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 ADOLF HEDIN
men svårare när »staten inbegriper flere städer», så svarar
Rousseau, att det »alltid är ett ondt att förena flere städer
till ett enda samhälle», och att man ej kan åberopa labus
des grands Etats mot den, som ej vill veta af annat än
småstater. Är det icke möjligt att inskränka staten inom
lämpliga gränser, så återstår det hjälpmedlet att »icke tåla
någon hufvudstad, utan låta regeringen hafva sitt säte
omväxlande i de särskilda städerna och dit växelvis kalla
ständerna» (III, 13). Äfven här påminnes man om
schweiziska förhållanden: det gamla edsförbundets
Tagsatzung församlades ej alltid å en och samma ort. Allt
noga öfvervägt, ser Rousseau ej någon möjlighet att åt
»suveränen» (folket) bevara utöfningen af hans rättigheter,
»därest ej samhället är ganska litet>. När vården om de
allmänna ärendena (le service public) upphör att vara
medborgarnas hufvudsakliga sysselsättning, när de »hellre
tjäna med sin börs än med sin persom, är staten sin
undergång nära. I stället för att gå i fält, betala: de
trupper och stanna själfva hemma; i stället för att gå
till rådsförsamlingen, välja de deputerade och stanna
själfva hemma. Tack vare lättja och pengar, »få de
soldater, som förslafva, och representanter, som sälja
fäderneslandet» (III, 15). I en stor stat ansåg Rousseau
demokratien ej vara möjlig eller, om den försöktes, ej kunna
blifva lycklig och varaktig. Han har aldrig menat, att
hans Contrat social kunde tillämpas hvar som helst;
tvärtom har han varnat mot en sådan uppfattning och
betonat, att han haft i sikte sitt eget fädernesland samt
»småstater inrättade på samma sätt». För våldsamma
hvälfningar hyste och bekände han den mest afgjorda
motvilja; jakobinismen hade ej något stöd att hämta hos
honom. Vid läsningen af Rousseau må man aldrig
glömma, att han äfven i Paris lefver i den politiska och
sociala atmosfären bland Helvetiens berg och dalar, i
minnet af en civilisation, som gjorde »naturens enkelhet
förenlig med samhällets behof>. Författarens af Contrat
social rätta titel är den, med hvilken afhandlingen om
Économie générale ou politique i Encyclopedien är
signerad: M. Rousseau, citoyen de Génève.
Och det var visst icke fördoldt för hans samtid, eller
för 1789 års män, att han ej skrifvit något program för
en demokratisk statshvälfning i Frankrike. Mirabeau
har i ej mindre grad, men med mera förstånd än
Robespierre, beundrat Rousseau och lärt af honom. Hos
Rousseau, likasom hos Montesquieu och andra statsfilosofer,
hos det ena folket eller hos det andra, från den epoken
eller från en annan hämtade då, som nu och alltid, den
ene det och den andre ett annat, en väckelse och lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
