Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 ADOLF HEDIN
oberoende af fakta, som »hvarken abbé d’Hauteville eller
Abadie eller någon annan doktor någonsin skulle förmå
att sätta i säkerhet för hvarje angrepp». I afseende på
stjärnan hänvisas blott till den förklaring af det
märkvärdiga fenomenet, som försökts af en namnkunnig teolog.
För öfrigt vet man ju, att försiktigheten, där
författarna glömde den, hade en målsman i boktryckaren,
hvilken efter meddeladt tryckningstillstånd förrädiskt
ändrade och stympade på ett sätt, som afpressar dem
höga rop af harm och smärta. Diderots bekanta bref
till. Lebreton torde knappt en mot honom och hans
företag ovänligt stämd fiende till »upplysningen» kunna läsa
utan deltagande i de känslor, som förestafvat det: Om
de kompromisser och eftergifter, hvartill man äfven af
eget initiativ fann sig föranlåten, säger Voltaire i ett bref
till d’Alembert, att det är nog hårdt att få trycka
motsatsen af hvad man tänker, och att resultatet af detta
tvång gör honom beklämd. »Krigsmaskinen», såsom
Voltaires förnämste biograf G. Desnoiresterres kallar
Encyklopedien (V, 164), vardt därför ej så fruktansvärd,
den annars kunde hafva blifvit. Sagde forskare erkänner
åtminstone, att Encyklopedien var icke blott en
krigsmaskin. Men allmänneligen synes man ej veta af annat,
och man gör som generaladvokaten: ogillar
förstörelseverktyget, utan att hafva tagit det i skärskådan. Den
åter, som förfar annorlunda, blifver ganska benägen att
förmoda, att om »tronen och altaret» ramlade, detta alls
icke berodde af några strödda artiklar i ett kärrlass
foliovolymer, abonnenterna betalte med hundra pistoler.
Enär hr B:s arbete alltigenom vittnar om den stadigt
vidhållna afsikten att opartiskt undervisa den svenska
allmänheten om någonting, hvarom hon vet ingenting,
har jag velat påpeka önskvärdheten af en revision och
en något fylligare behandling af Encyklopedien och
encyklopedisterna, om hvilkas namngifna representanter
ännu ett par ord.
Jag vill antaga, men också intet mer, att Condillac,
Helvetius och Holbach äro målsmän för en otvetydig teoretisk
- materialism, och jag medgifver naturligtvis att den, som
hos Diderot ansett sig uppdaga samma åsikt, har rätt
att visa hvad han funnit. Men hvad jag beträffande den
sistnämnde har full rätt att bestrida, det är att detta
omdöme om Diderot får uttalas såsom en tydlig, klar
och afgjord, en veterlig och oomtvistad sak, som endast
okunnigheten eller oärligheten skulle kunna förneka. Ty
för mig är det, på grund af ett ganska omfattande
studium af Diderot, icke alldeles ofattligt, men
besynnerligt att någon, som på allvar gjort hans bekanskap, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
