Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK HISTORIA 431
hänseende. Förf. vill emellertid hafva tidehvarfvet och
dess anda, allt hvad man sade och gjorde, betraktadt från
denna synpunkt. Således voro äfven revolutionens ledande
män på den segrande sidan och deras verk af samma
sort. Anklagelsen är så gammal, som Burkes ursinniga
acklamationer och Joseph de Maistres” försök i den
apokalyptiska genren, och den har naturligtvis upprepats
och ytterligare öfverdrifvits af Taine, som dock själf visar
en så anmärkningsvärd böjelse att abstrahera regler, med
dogmens. höga anspråk, ur det som icke ens finnes till
och att generalisera själfva det tomma intet. Men är den
också väl grundad?
Den bemöttes, så snart den blifvit uttalad, af en
bland Englands ädlaste statsmän, James Mackintosh, i
Vindicie Gallicæ (1791). Om det förhåller sig så, som
Burke påstår, att nationalförsamlingen förkastat
erfarenheten, den mänskliga kunskapens grundval och den
mänskliga verksamhetens ledare, då är hennes beteende, säger
Mackintosh (1837 års uppl, s. 37) ej vidare värdt att
diskuteras. Och om, såsom Burke flera gånger låter
förstå, hennes förakt för erfarenheten är öppet uttaladt
och skrytsamt, då var det mer än onödigt att kosta på
så mycket snille mot ett så osmakligt vanvett. Men det
gäller att veta hvad man menar med erfarenhet. Den
kan betraktas från en dubbel synpunkt, allt efter som
det är fråga om modeller eller principer. Den som
eftergör en maskin noggrant lika med föregångarens, ledes af
erfarenheten i den förra meningen. I den meningen
blifva alla förbättringar i det mänskliga lifvet afvikelser
från erfarenheten: den förste nyhetsmakaren var vilden
som byggde en hydda eller skylde sig med ett stycke
groft tyg. Om detta är erfarenhet, då nedsättes
människan till djurens oföränderliga nivå. Men taget i den
senare betydelsen, säges tillverkaren vara ledd af
erfarenheten, när undersökningen af en maskin för honom
uppdagar principer som lära honom att förbättra den, eller
när jämförelsen mellan många maskiner med hänsyn till
* Förf. omtalar de Maistre (s. 56) såsom en ensidig, men delvis
»i hög grad skarpsinnig> motståndare till revolutionens idéer. Det
är också vedertaget att betrakta honom såsom en mycket märkvärdig
man (jfr t. ex. H. von Sybel i första bd. af Hist. Zeitschrift). Men
när man fåfängt bemödat sig att få något i bebåll af läsningen af
hans skrifter, blir man frestad att tro, att en del beundrande läsare
lockats af hans mystiska ton och praktfulla stil att söka skarpsinnet
eller djupsinnigheten i paradoxer, dem han till innehåll och form —
plagierat. Att detta är upphofvet särskildt till betraktelserna öfver
revolutionen, har Ad. Franck ådagalagt (Les apötres de la théocratie
et du droit divin). De Maistres mästare är en annan af den politiska
mysticismens epileptiker, nämligen den »okände filosofen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
