Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 ADOLF HEDIN
både företräden och brister sätter honom i stånd att
tillverka en mera fulländad, olik alla dem han undersökt.
I denna senare mening har nationalförsamlingen alltid
begagnat sig af erfarenheten. Historien är en omätlig
samling af erfarenhetsrön om beskaffenheten och verkan
af skiljaktiga styrelseformers olika beståndsdelar. Liksom
maskinfabrikanten har lagstiftaren att, under erfarenhetens
ledning, jämföra och generalisera. Människans rättigheter
och växande äro för den senare, hvad det materiellas
allmänna egenskaper äro för den förre; de äro den första
ledtråden, emedan de äro grundade på den mest
omfattande erfarenheten. I andra rummet komma
iakttagelserna öfver fel och förtjänster hos de olika
regeringssätten, för att lära oss att åstadkomma ett bättre verk.
— Från en annan synpunkt utvecklas detsamma i bokens
fjärde afdelning, handlande om Frankrikes nya
författning.
Om någonting talar afgörande och ovederläggligt mot
läran om de abstraktioner i och med hvilka man skall
hafva nästan uteslutande rört sig, så är det väl les cahiers.
Hur många af dem, som här uttalade sin klagan och sitt
hopp, hade väl hört någonting om Contrat social! Taine
har visserligen lyckats att på ett så märkvärdigt sätt läsa
dessa urkunder, där nästan hvar rad är ägnad åt
befintliga missförhållanden, som alla kände och det stora
flertalet led utaf, att äfven de i hans ögon förvandlas
till filosofiska abstraktioner. Och i rättighetsförklaringen,
som Montmorency, Mirabeau, Target, Mounier m. fl.
påyrkade, för att därmed lugna sinnena, för att hämma
bonderesningens mord- oeh mordbrandsbedrifter, har han
upptäckt lika många »dolkar riktade mot det mänskliga
samhället>. Däremot har han hvarken märkt att Burke,
som är så ond på rättighetsförklaringen, oförvarandes
råkat att — efterrapa den, icke heller att de Maistre,
katolicismens loftalare, glömt att denna religion i högre
grad än någon i nyare tider pröfvad politisk teori syftar
att lägga alla människor under ett gemensamt system af
satser, som skola reglera den enskildes och samhällets
hela lif. Tydligen måste då de Maistre hafva förutsatt,
ej blott att det gifves någonting för alla människor
gemensamt, utan ock att detta gemensamma är det väsentliga.
Och är denna förutsättning riktig, så blifver hans
tillgjorda djupsinnighet, att han »sett fransmän, italienare,
ryssar, men aldrig träffat människan», ingenting annat
än en puerilitet.
Bland bevisen på eller yttringarna af den så mycket
omtalade abstrakta riktningen nämner hr B. »föraktet»
för medeltiden, hvilket gjorde att man ej brydde sig om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
