- Project Runeberg -  Adolf Hedin : tal och skrifter II /
438

(1915) [MARC] Author: Adolf Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438 ADOLF HEDIN

som förmodas hafva de Murat-Montferrand till författare.
Visserligen tillerkände parlamentet riksständerna rätt att
bevilja skatt, men det teg som muren om denna
ständernas andel i lagstiftningen, som vid samma tidpunkt
förnekades af konungen och hans ministrar med ej mindre
öfvermod än någonsin förut. Däremot säger medborgaren
i Dauphiné, att lagstiftningsmakten finnes hos nationen,
som upplåtit åt konungen »en gren» däraf och 1 öfrigt
utöfvat den genom sina deputerade, hvilka äro
underkastade imperativt mandat och ståndsvis hava veto mot
hvarandra, så att en fransman är lydnadspliktig blott mot
de lagar, som tillkommit med statschefens och de tre
ståndens »fyrfaldiga samtycke». Det anmärkningsvärdaste
stycket i parlamentets grundlagsfynd — eget nog
öfverhoppadt i Aimé Chérests referat (I, 470) — är alldeles
obekant för den dauphinensiske medborgaren, nämligen ar- .
tikeln om »parlamentets rätt, i hvarje provins, att
verifiera konungens förordningar och befalla deras
inregistrering endast för så vidt de äro enliga med provinsens
konstitutiva lagar äfvensom med statens grundlagar».

*



Slutligen några smärre anmärkningar vid författarens
inledning.

Han säger, sid. 74, om duc de la Vauguyon,
guvernör för sedermera Ludvig XVI, att hans »försök att
förgifta sin lärjunges sedliga lif genom att införa honom i
den fördärfvade krets, som samlades omkring farfaderns
älskarinna, madame Dubarry, omintetgjordes genom Ludvigs
ogifta fastrar». Mercy tillskrifver emellertid icke de la
Vauguyon en så nedrig plan. Han säger i brefvet till
kejsarinnan 14 juli 1770, att de la Vauguyon intrigerade
för att tillvälla sig inflytelse öfver tronföljarens unga
gemål, och att han i sådant syfte sökte att till en början
»former quelque lien de bienveillance de la part de M. le
dauphin envers la comtesse du Barry», hvarvid detkom honom
till pass att dauphin sedan någon tid själf röjt mycken lust
att få deltaga i supéerna i Saint Hubert, dit konungen ofta
gjorde utflykter och jaktpartier. Sedan du Barry blifvit
underrättad om hans önskan och meddelat den åt konungen, som
samtyckte, »var dauphin med på alla de små resorna,
och blef sålunda på visst sätt invigd i de förströelser,
där favoriten spelar första rollen och anständigheten icke
alltid mycket strängt iakttages». Detta gifver ej anledning
att antaga en så svart beräkning hos de la Vauguyon,
och man ser ej heller rätt huru han på det sättet skulle
kunna främja sin af Mercy uppgifna plan att blifva Marie-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 26 01:04:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adhedin2/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free