Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 ADOLF HEDIN
tyrare som tog hans namn i besittning, efter att förut
hafva begagnat många andra. Men äfven åt
Saint-Germains förtjänster har eftervärlden haft en krona, den
grundliga och högst intressanta undersökning, som Léon
Mention ägnat åt hans lefnad och verksamhet (Le comte
de Saint-Germain et ses réformes, d’après les archives
du dépôt de la guerre, 1884. — För den danska episoden
i Saint-Germains lif har J. Steenstrup gått förf. till
handa).
En utmärkt kännare af Frankrikes krigshistoria och
militära institutioners öden, general Thoumas, har ock
yttrat sig mycket fördelaktigt om honom. I en studie
öfver det under Thiers” presidentskap organiserade Conseil
supérieur de la guerre, eller rättare dess förhistoria allt
ifrån 1765, då Choiseul först gaf idén till en sådan
institution, har han haft anledning att ägna några
upprättelsens ord åt den krigsminister, som elfva år efter
Choiseul bragte samma sak å bane, men störtades, innan
han kom till verkställigheten, af dem »som lefde af de
missbruk, hans reformer drabbade». I en af de allra
nyaste monarkistiska partiskrifterna öfver l’ancien régime
tadlas Saint-Germain såsom den där »gjorde sig till ett
verktyg för de tyska idéerna», och upprepas anklagelsen
att Saint-Germain var upphofsman till kroppsstraff för
disciplinförseelser: man erinrar sig soldatens ord »je ne
connais du sabre que le tranchant». Emellertid är rätta
förhållandet, att de församlade militärinspektörerna hade
fordrat den nya straffarten, les coups de plat de sabre,
såsom ett nödvändigt medel att återställa den genom ett
olyckligt krig rubbade disciplinen.
Inom förf:s framställning af revolutionshistorien må
här en hufvudpunkt diskuteras, nämligen hans bedömande
af Constitution civile du celergé. Han säger därom (s. 259),
att den gaf världen det förvånande skådespelet af en
»statskyrka upprättad af fritänkare», att denna lagstiftnings
dom är fälld redan genom det enkla faktum, att franska
folket till största delen bestod af rättrogna katoliker, och
att i dessas ögon nationalförsamlingens verk var ett
»kätteri»n. Äfven häri ser förf. ett »lagstiftande på grund
af abstrakta teorier» och återfinner »upplysningens
kardinalfel: den ensidiga abstraktionen».
Vidkommande först det infallet, att
nationalförsamlingens fritänkare inrättade en statskyrka, så förtjänar det
ej att upprepas i annat syfte än såsom ett bevis på, till
hvilken grad oomtvistliga sakförhållanden kunnat för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
