Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 ADOLF HEDIN
lism bland prästerskapet, måste påfven förbinda sig att
förmå alla franska biskopar, äfven dem som under den
onda tiden kämpat hans kamp, att nedlägga sina ämbeten
— de som ej lydde, miste dem ändå. Och därefter
undgick han icke ens att nödgas bland de 60 nyutnämnda
erkänna ett tiotal konstitutionella, edsvurna kättare. Väl
tilläts den katolska gudstjänstens offentlighet, men med
det tillägg att den underkastades de polisföreskrifter,
regeringen funne det allmänna lugnet påkalla. Påfven
erkände, att förste konsuln ägde »alla de rättigheter och
prerogativ, som tillkommit regeringen före revolutionen».
Att val af biskopar och präster afskaffades var icke mindre
den nye själfhärskarens, än påfvens intresse. Hvad påfven
fick igen, som nationalförsamlingen mer i form än sak
beröfvat honom, var rätten att meddela de af franska
regeringen utnämnda biskopar kanonisk institution på sätt
före revolutionen ägt rum. Inga andra kyrkliga
associationer eller etablissement, än kapitel och seminarier,
erkändes af konkordatet. Genom de organiska artiklarna
blefvo ännu flera af de kätterier, nationalförsamlingen
säges hafva gjort sig skyldig till, åter upphöjda till lag
under hägn af en vilja, hvilken aldrig ryggade för några
medel att göra sig åtlydd. Offentlig gudstjänst
tillförsäkrades protestanterna, äfvensom skydd mot angrepp af de
katolska prästerna; i orter där olika trosbekännelser hade
kyrkor förbjödos religiösa ceremonier på offentliga platser.
Det obligatoriska civiläktenskapet, civilståndsregistren i
lekmannahänder, upphäfvandet af kyrklig domsrätt
förblefvo beståndande. När nationalförsamlingen upprätthöll
placet, så utropades detta som odrägligt tyranni, ehuru
grundsatsen var häfdvunnen under monarkien; men när
Bonaparte stadgade genom art. 1, att ingen expedition
från romerska hofvet »får mottagas eller offentliggöras i
Frankrike utan regeringens tillåtelse», så teg man och
lydde. Hvarje såsom lärare för klerus anställd präst
måste lofva att ställa sig 1682 års deklaration till
efterrättelse. Den kyrkliga territorialindelningen,
seminariernas organisation, villkoren för prästernas anställning, deras
aflöning och dräkt, kyrkofester, liturgi m. m. regleras på
det noggrannaste af den civila makten allena. Man kallar
det för kätteri af nationalförsamlingen att fordra
prästernas edslöfte om trohet mot nationen, lagen och konungen,
men den ed, konkordatet ålade dem (»Je jure et promets
å Dieu, sur les saints Évangiles, de garder obéissance et
fidélité au gouvernement établi par la Constitution de la
République. — — — Et si dans mon diocése ou ailleurs
j/apprends quwil se trame quelque chose au préjudice de
lPEtat; je le ferai savoir au gouvernement»), denna ed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
