Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 ADOLF HEDIN
Hur gick det då till, att den nya kyrkolagstiftningen
kan sägas hafva ådragit land och folk så mycken olycka?
Svaret på denna fråga är ännu ej gifvet på ett
uttömmande sätt, ännu gäller i sin mån hvad N.
Chauffour-Kestner skref för tjugufem år sedan, att revolutionens
verk på detta område är »okändt eller misskändt» (M.
Thiers, historien: andra uppl. s. 56). Men ljuset börjar
falla allt ymnigare äfven här, tack vare Wallon, Chassin,
Garier, Champion, abbé Matthieu med flera. Uti
kyrkogodsens indragning och proklamerandet af religionsfrihet
torde man finna de motståndets verkliga skäl, som
beslöjas under talet om religionens kränkta helgd.
Liksom adeln och parlamenten hade äfven prelaterna
oförsiktigt lekt med åberopandet af États Généraux, såsom
de där allena hade makt att pålägga skatt och, med
afvikande från häfd och faktiskt rättstillstånd, bota statens
refvor. Mot beräkning kommo slutligen riksständerna
samman. Oförsiktigt hade också PAssemblée générale du
clergé i långa tider afvärjt den kungliga skattkammarens
anspråk med den förklaringen, att prästerskapet ju icke
ägde, utan blott till fattiges och faderlöses förmån
förvaltade kyrkans rikedomar, eller med ett annat uttryck,
att kyrkans ägodelar voro »helgade åt Gud».
Riksständerna togo prelaturen på ordet. Visserligen fingo,
enligt civilkonstitutionen, biskopen i Paris 50,000 livres,
biskoparna i städer med 50,000 eller flera invånare 20,000,
de öfriga 12,000 livres, således icke några svältlöner.
Men skillnaden var ofantlig mot förut, då en biskop hade
några hundra tusen, en half million, en hel million eller
mera, utom hvad han fick extra från statskassan eller på
annat sätt. Man vet, hur en grand aumönier de France,
sådan som prins-kardinalen de Rohan, handskades med
de fattiges och faderlöses tillhörighet, och en odödlig
kvickhet, hvilken somliga tillskrifva Sophie Arnould, andra
Champcenets, har förevigat minnet om, hvem det var
som »lefde på la feuille des benéfices», då detta
innehades af de Jarente, biskop i Orléans. Kyrkans
rikedomar ville säga prelaternas rikedomar, ty det lägre
prästerskapets portion congrue var några hundra livres,
och hvad de fattige fingo, det sporde Cerutti i en
ströskrift, där slutsvaret på de många frågorna, hvilka det
då var som kyrkan bistod, blef, att hon understödde
biskoparnas syskonbarn, åt hvilka köptes, lysande
tjänstegrader åt ynglingarna, lysande män åt flickorna, vidare
deras aflägsnare anhörige, som de af högfärd pensionerade,
samt slutligen några tiggare som af medlidande eller för
skams skull fingo almosor.
Religionen och, i dess namn, krig och uppror kalla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
