Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK HISTORIA 453
des till hjälp, när man såg denna ofantliga rikedom glida
en ur händerna — ofantlig, ty det var den äfven enligt
de lägsta af de många skiftande kalkylerna. Omfånget
af kyrkans fastighetsbesittning har af somliga uppskattats
till en tredjedel, af andra, t. ex. Boiteau, till en femtedel
af Frankrikes jord. Dess kapitalvärde angifves till nära
fyra milliarder livres i Treilhards rapport på
kyrkoutskottets vägnar 1789, men beräknas af en nyare
ekonomist till blott tre milliarder, däraf en i byggnader, en i
skogar, en 1 jord (A. de Foville: Le Morcellement, 1886);
dess årsafkastning har beräknats från 100 till 200
millioner. Inkomsten af tionden utgjorde enligt
skatteutskottets uppgift 123 millioner.
I motsats mot kyrkans dignitärer, såg prästerskapet
i gemen icke något helgerån i besluten om kyrkogodsen:
dessa beslut förbereddes genom en mängd ströskrifter af
prästerliga författare. För kyrkans, för religionens skull
prisas indragningen af kyrkogodsen i en adress (juli 1790)
till nationalförsamlingen från prästerskapet i Saint-Lô
(dép. de la Manche). Egennyttan ropar -— heter det —
att man tillintetgör religionen genom att återtaga den
egendom, hvaraf prästerskapet var i besittning. »Långt
ifrån att dela dessa mot gudomligheten förgripliga känslor,
välsigna vi nationalförsamlingen därför att hon uttorkat
dessa orena källor, som skulle hafva förstört
kristendomen, om dess öde varit beroende af de mänskliga
lidelserna, men som 1 verkligheten fördärfvade sederna och
förnedrade religionen i deras ögon, som förblandade henne
med hennes tjänare.> Om ett slag af de antydda »orena
källorna» finner man upplysningar bl. a. i les Cahiers,
enligt C. Chassin vida ymnigare i de primärurkunder,
ur hvilka de definitiva besvären äro sammandragna,
kyrkan hade förvärfvat jord, trälar och inkomstgifvande
rättigheter med hjälp af förfalskade dokument. I den af
Voltaire och Christin förda kampen för befrielse af
kyrkans trälbefolkning i Jura hade redan åtskilligt härom
kommit i dagen, utan att väcka någon förvåning. Jämte
mycket annat, kände man ju, genom gärningsmannens
bekännelse på dödsbädden, historien om munken Guernons
urkundsfabrik i l’abbaye de Saint-Médard i Soissons. En
annan af de mest gifvande orena källor, hvarur kyrkan
hämtat testamenten till sin förmån, var hotet med den
eviga fördömelsen och vägran att låta de genstörtige
hvila i vigd jord. Om den oredliga användningen af
donationer till fromma ändamål har man till och med
påfvars och kyrkomötens intyg.
Går man blott tillbaka från förhandlingarna om
stiftsindelning, tillsättning af kyrkliga ämbeten m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
