Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Orléanska familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orléanska familjen.
(Dagens Nyheter 10—15 juni 1886.)
I.
Det förtäljes om en munter kung i ett nordeuropeiskt
rike en lustig historia, som lyder så. Kungens farmor
hade vid hög ålder betalt sin skatt åt förgängelsen. Några
dagar därefter hade en i kungens residensstad bosatt
medlem af tredje ståndet för någon sin angelägenhet
begärt audiens, till hvilken han infann sig i djup
sorgdräkt... Deltagande sporde honom den vänlige kungen
om anledningen till hans högtidliga svarta och hvita
mundering. Rörd och stammande erinrade den bugande
rojalisten om drottningens frånfälle. »Å bevars,» sa kungen,
»var du så nära släkt med gumman?»
Man kunde vara frestad att ställa en liknande fråga
till vissa ärade samtida, hvilkas djupa och utan tvifvel
verksamma deltagande för den Orléanska familjen röjer
sig i ungefär dylika former. Vi för vår del anse oss
lika litet nu, som förut, hafva anledning att taga parti i
en fråga, som säkerligen bedömes bättre i Frankrike än i
Sverige, och som förmodligen löses utan vår medverkan.
Men däremot hålla vi före, att den ifrågasatta utvisningen
från Frankrike af en f. d. regerande familj, som trots all
sin ärfda förslagenhet ej kunnat dölja att den agiterar för
omstörtande af sitt lands författning, förtjänar att något
litet betraktas i sitt historiska sammanhang. Om så sker,
skall den tillämnade s. k. våldshandling, som man lägger
republiken till last, befinnas vara mindre klandervärd och
långt mera beskedlig, än monarkiens politiska seder. För
att dock, så vidt möjligt, minska skillnaden skola vi
hoppa öfver hela det första kejsardömet med dess
förgård, konsulatet. De politiska landsförvisningarna och,
hvad vida värre är, deporteringarna skedde då till den grad i
massa, att vi ej ens vilja begagna oss af dem i vår kalkyl,
ty fördelen på vår sida blefve alltför öfverväldigande. Vi
skola blott gå sjuttio år tillbaka i tiden, till 1814—1815.
+
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
