Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Cervantes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 529
Icke utan afsikt ha vi nämnt denna detalj. Ty den
vittnar om arbetets syftemål.
Prof. Hagberg har, såsom ock af arbetets titel
framgår, ej haft för afsikt att skrifva en utförlig
Cervantesbiografi: han har af Cervantes” lefnadsöden blott Berättat
hvad som påkallas för rätta uppfattningen af Don Quijote
och den store författarens litterära verksamhet i öfrigt.
Lika litet har han haft för afsikt att påtvinga läsaren någon
af dessa ensidiga, om vi så få säga, absoluta uttydningar
och uppfattningar af Don Quijotes tendens, hvarom vi förut
talat. Hvad han vill, det är att vi nog skola hängifva oss
så mycket vi orka åt den i sitt slag oförlikneliga
njutningen af riddarens äfventyr, men dock därunder hafva
tankarna så mycket med oss, att vi kunna se litet både
till höger och vänster om vägen. Han har därföre i en
ej blott litterär- utan kultur-historisk framställning
sammanarbetat de faktiska förutsättningarna för detta storverk i
världslitteraturen, gifvit det en fast bakgrund, och inbjudit
oss att i detsamma se och däraf lära allt hvad den ene
eller andre har lust till och förmår. Han försmår hvarje
exklusiv tolkning och vill förmå verkets läsare att utan
uppoffring af sitt nöje, läsa med eftertanke. Hans sätt att
se frågan kan sammanfattas sålunda:
Cervantes, säger han, har målat en tafla, som har en
universell, bestående tillämpning. Det finns äfven i våra
dagar svärmare som anse för sin plikt att skynda till »den
tjänande broderns» bistånd, som anfalla protektionismens
väderkvarnar, för att göra arbetarens dagliga bröd billigare,
som offra sin maklighet för att åt samhället återskänka
brottets galärslafvar. Äfven en sådan realismens målsman
som Sancho Panza, kunde ju tro på en lycksalighetens ö,
där han skulle regera som en hel karl. Visserligen var
han nog prosaiskt rädd om skinn och ben, för att när
som helst öfverdådigt kasta sig i fara. Likväl var det
af hans likar, som hjälten från Caprera bildade sina
friskaror, när han, till en början hånad och utskrattad som
en annan Don Quijote, tog upp striden mot absolutismen
så i kyrka som samhälle. Och dock fick han upplefva
ett befriadt, ett enigt Italien. Har då icke Cervantes målat
en tafla, som har sin tillämpning på alla tider och alla
folk?
Vi hafva blott sammandragit de lika träffande som
vackra slutbetraktelserna i hr Hagbergs framställning, men
äfven i denna förkortade form torde läsaren finna dem
bekräfta den uppfattning i hufvudsak, som vi härofvan
antydt. I Cervantes verk finns allehanda goda ting, litet
af hvarje, il y a de tout, som fransmannen säger. Tage
34, — Adolf Hedin. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
