Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skilda ämnen
- »Tystnadsregeln». Af ryska regeringen påbjuden mot den rutheniska nationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Tystnadsregeln».
Af ryska regeringen påbjuden mot den rutheniska
nationen.
(Dagens Nyheter okt. 1904.)
Alla känna ur fångvårdssystemens ännu mycket korta
historia denna grundsats: om dagen gemensamt arbete
under tystnad, om natten afsöndras fångarna fullständigt
från hvarandra.
Långt förrän likaväl som efter att denna
penetentiärmetod kom till användning, har dess förra del i många
land varit påbjuden som politisk regel och dess
iakttagande öfvervakadt och medelst stränga straffpåföljder
upprätthållet. Men just därför har, i stället för
afsöndringen vid nattetid, då blifvit samkväm och rådslag.
De som ej få tala högt, församlade vid dagsljus, utan
blott släpa och slafva, de nödgas att konspirera och
därtill välja de mörka timmar. Så gjorde männen vid Rütli,
så har skett under århundraden före och under
århundraden efter dem. Många länders historia räknar många
offer för den politiska tystnadsregeln. Säkert är deras
antal ej så ringa som börjat att lära Italiens tungomål i
de fängelseminnen som skrefvos af ett offer för Österrikes
tystnadsregel. Och utom Le mie prigioni, de vidtbekanta,
ha sådana skrifvits eller kunnat ur egen erfarenhet skrifvas
på samma modersmål af många andra.
De välja ej dåligt som skaffa sig en bok med samma
titel som Silvio Pellicos, för att lära sig ett lättlärdt språk,
granne till vårt — den heter Ut mine Festungstid, och
dess författare var Fritz Reuter.
Så kunde vi vandra vida omkring och finna en
politisk »regola del silenzio», redigerad på flera språk
än den judiciella regeln har blifvit det. Och sällan skulle
vi på den ökenvandringen träffa på en sådan motvikt
som den i konungariket Nederländernas första grundlag,
den af 24 augusti 1815, under tionde kapitlets rubrik
»Om den offentliga undervisningen och
välgörenhetsanstalterna» införda artikeln 227:
»Då pressen är det lämpligaste medlet att sprida
kunskaper och upplysning, så kan enhvar utan föregående
tillåtelse begagna sig af den — — —»
Men på vandringen finna vi att i sitt slag ensam är
en rysk språkukas af 1876, mot hvilken de som däraf
drabbas vädjat till den västerländska opinionen. Den
inbjudning att deltaga i denna opinionsyttring som blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 26 01:04:38 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/adhedin2/0547.html
