Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Hur N. D. A. skrifver historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 549
sig, att en västmaktsarmé om några månader skulle
landstiga på dess östra kust. Men våra »bundsförvanter»
slöto fred, lämnade oss i sticket. Från det ögonblicket,
om ej förr, borde det stå klart för hvarje man på den
nordiska halfön, att Novembertraktaten var en mycket
beklaglig dårskap. »Dess slutliga följder hafva vi ännu
icke sett,» säger Aschehoug.
Visserligen söker N. D. A att hjälpa upp denna
traktatspolitiks aktier genom det meddelandet, att
Novembertraktaten »förband västmakterna att utverka af
Ryssland att ej befästa Alands-öarna». Om detta vore
sant, så frågas, hvad det löftet kan vara värdt, sedan
man sett hvad värde en ännu högtidligare traktat rörande
Svarta hafvet ägt. Men verkliga förhållandet är, att
N. D. A. här återigen kommer med en af dessa
upptäckter i den svenska och internationella historien, för
hvilka ej finnes någon annan auktoritet än tidningens ord.
I den traktatstext, som de höga kontraherande makterna
låtit offentliggöra, finns icke någon klausul om
Ålandsöarna. N. D. A. skulle väl icke hafva fått sig meddelad
någon hemlig artikel därom?
Slutligen menar N. D. A., att händelserna 1863 — 1864
bevisa motsatsen af »radikalernas» påstående, att våra
n. v. konstitutionella former icke äro betryggande mot
äfventyrliga beslut. Ty »rådgifvarnas fasta uppträdande»
omintetgjorde-ju äfventyret.
Rådgifvarnas torde böra utbytas mot en rådgifvares,
och vidare torde böra upplysas, hur ofta N. D. A. sett
en man som Gripenstedt i konseljen. Särskildt skulle
det vara af ogement intresse att erfara, hvad den mannen
i den nuvarande rådskammaren bär för namn i
kyrkoböckerna och statskalendern.
»Radikalerna» befinna sig med sitt påstående i
utmärkt godt sällskap. Till deras meningsfränder i denna
sak hör t. ex. konstitutionsutskottet vid 1856—58 års
riksdag.
Och hur »strandade» Karl XV:s förehafvande?
Det var långt efter Gripenstedts »fasta uppträdande»,
som utrikesministern Manderström genom en not af den
5 oktober 1863 gaf danska regeringen den »mest
uttryckliga försäkran» — såsom orden lyda — »att i
händelse af ett tyskt angrepp på Slesvig, vi fortfarande hysa
samma afsikter, och efter måttet af de krafter och
tillgångar, som vi kunna disponera, skola erbjuda Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
