Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Hur N. D. A. skrifver historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 ADOLF HEDIN
det bistånd, som det af oss kan fordra» — och detta,
»vare sig att en traktat blifvit afslutad eller ej».
Ännu ett halfår senare erbjöd Karl XV i Köpenhamn
dels en skandinavisk union, dels ett familjefördrag om
arfsföljden, dels Sveriges och Norges deltagande i kriget,
för att med all sin makt förhjälpa Danmark att få
behålla Nordslesvig.
Och ännu längre fram visste d. v. hertigen af
Östergötland icke annat, än att det skulle blifva allvar af. Ty
eljest skulle den väl ej hafva varit så krigiskt »högstämd»>,
hans chefshälsning den 18 maj 1864 till befäl, underbefäl
och manskap å den på Hakefjorden samlade eskadern.
Chefen sade sig af dem vänta, att de skulle »såsom
värdige söner af Nordens frejdade vikingastam häfda
våra flaggors ära».
Det var till priset af Sveriges vanära vi gingo ut ur
äfventyret. Mot förnyadt erläggande af ett sådant pris
fordra vi garantier.
N. D. A. tror sig kunna åberopa den »moderna
historiens» vittnesbörd, att det var franska folkets
ömtålighet som störtade Frankrike i krig år 1870. Ja, den
moderna historien, sådan den är känd eller skrifven å
N. D. A:s byrå, kan nog berätta både detta och hvad
annat som helst, som aldrig existerat. Men Frankrikes
verkliga historia förtäljer någonting helt annat.
Lagstiftande kåren, där den stora majoriteten ännu
efter nyvalen 1869 utgjordes af den officiella
kandidaturens lakejer, var icke något uttryck af franska folkets
åsikter, önskningar och vilja. Folkets mening däremot
gaf sig till känna, när det af försäkringarna, att man
»voterade för freden» genom att rösta ja vid plebiscitet i
maj 1870, lät sig förmås att skänka 7 millioner ja mot
1 och en half million nej åt denna teaterkupp. Det
var icke franska folkets röst, det var kejsardömets
skränande kreatur i lagstiftande kåren, som den 15 juli 1870
kväfde Thiers” ord.
Att de amerikanska nordstaternas själfförsvar mot
slafbaronernas uppror, att den ryske själfhärskarens sista
krig mot Turkiet få tjäna till exempel på, att det är
folken som bära ansvaret för nutidens krig, kan just icke
öfverraska oss efter de förut omförmälda exemplen uppå,
hur N. D. A. läser eller rättare sagdt skrifver »den
moderna historien».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
