Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Modern skandinavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 551
Modern Skandinavism.
(Kristiania Dagsavis 29 aug. 1899.)
Herr Redaktör!
Medan det skamliga missbruket att offentliggöra
intervjuer som — aldrig ägt rum håller på att intränga i den
nordiska pressen, har Ni, Herr Redaktör genom Edert bref
af den 5 juli begärt skriftligt svar å skriftlig fråga. Detta
Edert prisvärda bemödande att draga försorg om exakta
meddelanden skulle hafva föranledt mig att genast besvara
Eder fråga, om sådant varit mig möjligt. Jag ber Eder
ursäkta dröjsmålet på grund af tvingande omständigheter.
Jag är något oviss, huruvida Edert bref innehåller
två frågor: den ena, hvad min tanke är om den »nye
skandinavisme», den andra om utsikterna för »et forenet
Norden eller et skandinavisk forbund» — eller om det
blott innehåller en fråga, den senare, den som är försedd
med frågetecken.
Skulle Ni i själfva verket blott önska en
trosbekännelse för eller emot ett förenadt Norden eller ett
skandinaviskt förbund, så har jag intet annat att svara, än att
jag icke tror någonting alls om en sak, som så fullständigt
undandrager sig mitt bedömande. En tro helt och hållet
oberoende af hvarje förståndsmässig beräkning, af hvarje
vetande är nämligen för mig en omöjlighet.
Man torde säga, att detta är tröstlöst, men jag kan ej
finna, att det är mera trösterikt att hysa, eller inbilla sig
att man hyser, en tro eller förhoppning om någonting som
är för oss absolut fördoldt.
Och denna ovisshet bör ej verka nedslående eller
förlamande på någon annan än den, som önskar, som rentaf
söker ett hyende att lägga under sin likgiltighet eller sin
lättja. Vi andra åter kunna mycket väl vara på samma
gång teoretiska pessimister och praktiska optimister. Vi
kunna tycka, att allt går illa, och likväl ej vara modlösa,
emedan vi veta med oss, hur händelsernas gång drifver
gäck med vårt förmenta skarpsinne.
Man frågade en gång Cavour, hur det komme att gå
med en viss, mycket »aktuell> fråga. Han svarade: »Det
skall jag säga Er, om Ni först säger mig, hur det ser ut
i Europa om 6 månader.»
Jag tror således intet angående denna fråga om
Nordens framtid. Men jag tror på den till oersättlig förlust
för historieskrifningen nyss bortgångne Jules Flammer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
