Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Modern skandinavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 553
berättade ur Norges inre historia var för den svenska
publiken så okändt, som t. ex. Storbritanniens inre historia
under det sista fjärdedels seklet. När jag ett par år
senare fullföljde denna redogörelse i en tidning, fick jag
mottaga åtskilliga vittnesbörd om den häpnad, hvarmed
läsare af mina artiklar inhämtat t. ex. lösningen i Norge
af ett den politiska rättvisans problem, om hvars själfva
tillvaro våra officiella politici icke ens ägde någon aning,
ehuru visserligen samma problem redan länge varit framme
i det parlamentariska mönsterlandet och i mater
parliamentorum.
Ville pressen, så kunde den i antydda hänseende
göra mycket stor nytta; och mig synes att för
skandinaviska tidningar ingen uppgift kunde vara mera naturlig.
En konstlad åtgärd vore i sanning ej heller
skandinaviska möten för diskuterande af socialpolitiska
spörsmål. Jag menar naturligtvis ej möten med någon som
helst agitatorisk eller parti-karaktär, utan möten till hvilka
redogörelser för det eller det socialpolitiska ärendets
ställning 1 hvart och ett af landen skulle af de sakkunnigaste
personer utarbetas, tryckas och tjäna till underlag för
diskussion. Tänkom oss bl. a. ett sådant ämne, som
Egnahemsfrågan eller arbetsanvisningsfrågan o. s. v. Genom
mötena och tidningarnas referat skulle den allmänhet, som
ej läser böcker, som ej studerar främmande länders lagar
— och till denna allmänhet hör närmare 100 än 90
procent af våra politici och vår högre administration — få
kännedom om de nutida sociala problemens tillvaro, deras
hufvudsakliga element och hvad annorstädes gjorts till
deras teoretiska utredning eller äfven praktiska lösning;
och därmed skulle de blifva förberedda till att taga dem
om hand, när fråga därom väckes, och behandla dem
annorlunda, än som t. ex. för några år sedan skedde i
vår Egnahemsfråga.
En fråga som jag tillåtit mig att i riksdagen påpeka,
borde kunna få en särdeles gynnsam, i ordets fullaste
mening skandinavisk utgång, om universiteten ville samarbeta
utan fördomar. Det är ej möjligt för alla våra universitet
att tillgodose det ständigt ökade behof af flera lärarekrafter,
som den vetenskapliga utvecklingen medför. Men dessa
högskolor tillsammans kunna fullständigt representera hela
den vetenskapliga verksamhet, som tillhör universiteten.
I de billiga och snabba kommunikationernas tid borde
det ej möta svårigheter för en skandinavisk student att
studera vid tre eller flera universitet, helst om — t. ex.
efter franskt föredöme beträffande utlänningar — frivilliga
kommissioner af akademici och andra erbjöde de
främmande handledning och bistånd för att ordna sin vistelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
