Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Modern skandinavism - Har Andra kammaren för stor makt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 555
förluster uppvägas utaf den påräkneliga vinsten, nämligen
en större trygghet utåt?
Om numera icke ens den föreningsform, som vi tänkte
oss för några årtionden sedan, nämligen statsförbundet,
kan anses möjlig, emedan mäktiga grannar icke skulle tåla
ett sådant företag, hvad skall då den samforståelse tjäna
till, som Ni talar om? Den skall naturligtvis tjäna till
intet i alla deras ögon, som hålla före, att endast
öfvermakten och våldet någonting betyda i förhållandet mellan
folk och folk, mellan stat och stat. Men om Ni trodde
det, eller om Ni trodde, att jag vore behärskad af en
sådan misströstan, så skulle Ni icke hafva framställt Eder
fråga. Båda tänka vi att räft ännu icke har upphört att
vara makt. Vi böra för öfrigt, om hopplösheten stundom
smyger sig öfver oss, tänka på våra bröder i Slesvig.
När de ännu våga hoppas, så äga vi icke rätt att vara
modlösa.
Låt oss icke glömma, hvad dansken Hans Chritsian
Orsted sade, hvad norrmannen Hansteen upprepade och
hvad svensken C. A. Agardh utvecklade till en politisk
pliktlära. Ørsted och Hansteen sade, att »om
skandinaverna lägga sin andliga vikt uti en vågskål, man icke skall
finna den för lätt>. Och Agardh uttalade den öfvertygelsen,
att »den skandinaviska folkstammen är bestämd för något
särskildt och viktigt ändamål i en, om än aflägsen
framtid». »Tron därpå,» sade han, »borde finnas hos hvarje
man i vår Nord och ligga till grund för hvarje offentlig
handling i Nordens trenne riken.»
Om vi tillägna oss dessa tre stormännens tänkesätt
och handla i öfverensstämmelse därmed, då skall denna
samforståelse snart visa sig vara en makt, som bidrager
till skydd för vår nationella själfständighet.
Har Andra kammaren för stor makt?
(Frisinnade landsföreningens meddelanden, sept. 1905.)
Vid de senaste riksdagarna ha väckts förslag i Första
kammaren att fråntaga Andra kammaren den något större
makt än Första kammarens, som Andra kammaren kan
genom den gemensamma voteringen utöfva å beslut om
den vanligen s. k. »allmänna bevillningen». Motionärerna
anmärka att »denna» gemensamma votering är »en
egendomlighet för vårt land». Och däri, uti denna olikhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
