Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Har Andra kammaren för stor makt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556 ADOLF HEDIN
med andra länder, se de tydligen ett starkt skäl för dess
afskaffande.
Men det är en förhastad och alldeles felaktig slutsats.
Man kan ej rätt bedöma en viss viktigare bestämmelse i
en statsförfattning genom att betrakta den ensam för sig;
utan blott genom att taga alla dess egendomligheter i
betraktande kan man uppnå en riktig jämförelse med
andra konstitutioner och ett rättvist omdöme.
Uti intet fall är detta så angeläget som beträffande
Sveriges författning och den af motionärerna ogillade
grundlagsbestämmelsen, alldenstund vår Första kammare
i sin helhet är en egendomlighet för vårt land, utan ett
något så när liknande motstycke i hela världen. Se här
ett par af de många och stora olikheterna mellan vår
och alla andra konstitutioner.
1) Ingenstädes utom i Sverige ha båda kamrarna »i alla
frågor lika behörighet och myndighet».
Danmarks grundlag, paragraf 48, säger att »förslag till
finanslagen och tilläggsbevillningslagarna behandlas först i
folketinget».
I Belgiens grundlag, som tjänat till mönster för så
många konstitutioner, föreskrifves i art. 27: »hvarje lag,
som angår statens inkomster eller utgifter eller
armékontingenten, skall först voteras af representantkammaren».
(Belgiska parlamentet består af två kammare: senaten och
representantkammaren.) Här må tilläggas att enligt
grundlagen har konungen lagstiftningsveto eller, som det heter,
»lagstiftningsmakten utöfvas kollektivt af konungen,
representantkammaren och senaten», hvilket i en
parlamentarisk regim arrangeras så att något vetospektakel ej
existerar. Dock, skulle det upptäckas för sent att en
ny lag t. ex. lider af ett förbisedt misstag, så kan man
ju ej släppa ut den i rörelsen: så var det med en lag
om gränsreglering mellan två kommuner, och ett par andra
små fall ha inträffat, då veto har användts.
I Franska republiken gäller det stora undantaget från
senatens och deputeradekammarens <likställighet i
lagstiftningsmakt att enligt art. 8 i den konstitutionella lagen
af 24 februari 1875 »finanslagarna skola först framläggas
för och voteras af deputeradekammaren».
Gif oss en paragraf i vår grundlag, att »K. m:ts
proposition om statsverkets tillstånd och behof* behandlas
först i Andra kammaren», så att den ej förrän under
majveckorna hinner till den första! Då blir en mycket
större svensk egendomlighet afskaffad.
+ Äfvensom andra budgetspropositioner, med hvilka regeringen
sölar och som riksdagen vore fullt grandWiecenligt berättigad att icke
upptaga till behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
