Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Har Andra kammaren för stor makt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 557
Det förenade konungadömet Storbritannien och Irland!
Hvar och en som läst ett trontal vet att konungen först
vänder sig till båda husen, därefter angående finanserna
adresserar sig särskildt och uteslutande till underhuset
samt slutligen åter talar till båda.
Att för finansärenden underhuset i England,
deputeradekammaren i Frankrike o. s. v. är den afgörande makten,
det är en vida större »egendomlighet» än den
ifrågavarande svenska.
2) Och så kommer, i andra länder, den viktiga, den
högeligen viktiga successiva behandlingen af alla frågor,
hvarigenom man vinner att man vid till exempel en
lagfrågas behandling på det senare stadiet drager full nytta
af den föregående, i stället för att här det går så att hon
redan från första stunden bringas på sned — man får å
Andra kammarens utskottsledamöters sida gifva efter
mycket i hopp att vinna något. Så förkastas likvisst allt
i Första kammaren, men emellertid har Andra kammaren
bundit sig vid ett dåligt minimum, och en aflägsen gång
i tiden får man igenom dåligheten. I de flesta fallen
skulle den successiva behandlingen ha gått lika fort och
resultatet blifvit bättre, då principenlighet och
följdriktighet fått bättre taga ut sin rätt. De samfällda utskotten
äro en absurditet och ha varit till olycka.
Ej blott böra den svenska konstitutionens alla
egendomligheter ihågkommas när man vill jämföra våra
grundlagar med andra länders. De äro många, men här finns
ej utrymme för beskrifning af flera. Här skall ytterligare
blott påpekas att det ej är nog att taga med dem alla,
när de ej anföras fullständigt, utan blott delvis.
3) Man skall således ej nöja sig med att lösrycka en
bit af en svensk »egendomlighet» utan man skall se på
dem alla i alla delar. Gemensam votering äger ej rum
blott om »den allmänna bevillningen» den afgör, när så
behöfs, riksdagens beslut om all tullbeskattning, ej blott
på lifsmedel utan också på kläder, redskap, på en stor
mängd af de för landtmannen angelägnaste importartiklar.
Det är den stora industriens och det stora jordbrukets
målsmän som pålagt den skatten medelst gemensamma
voteringar.
Detta är ännu blott en del af den gemensamma
voteringens svenska »egendomlighet». Det finnes allt en
till, som vi kanske ej böra glömma när vi tala om det
ämnet.
Men därförinnan ha vi en af annat slag att minnas,
den som kom fram i trettondagsukasen.
4) På 1870- och 80-talen visste hr Boström att
konungens undantagsrätt att höja spannmålstullen var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
