Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Den hemlighetsfulla sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
— Det gör detsamma — jo, det är en — jag
ssäger: om det nu vore en kvinna?
— En gift kvinna — —
Han reste sig otåligt. — Vad du är vardaglig,
ssade han, vad har detta med vårt ämne att göra?
COch när han sagt detta sprang han sin väg utan att
eens säga farväl.
När jag nästa dag gick förbi honom på gatan
hejdlade han mig och sade skyggt: Om jag pratade
mågra dumheter i går så var det bara — vin. Och
såå försvann han igen.
Men jag får icke tänka på detta mer, den
rödkindiade mannen har kommit in och talar till mig.
Skrivmnaskinerna rassla, någon dikterar. Jag sitter lutad
öiver räknemaskinen, allting här på kontoret blir
mig overkligt. Hur snart skall jag få stå upp och gå
utt och ned till havet, som dansar vitt under
stjärncorna, och sitta där och höra livets underbara höga
viisa ur vågorna och ur mitt eget hjärta?
I.
Och så en dag blev den kvalmiga hettan inne på
kontoret mig för stark och den rödkindade mannens
amsikte alltför rött och flickornas skämt med de unga
männen alltför bullersamt. Solljuset, som föll in
genom fönstret och över bordet, brände mina händer
och gjorde papperen så bländande vita att jag ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
