Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Den hemlighetsfulla sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reda på att Leonora flyttat till en väninna antog jag
att mitt brev sänts efter henne. Men då jag
fortfarande fick vänta dag efter dag förgäves, tog jag
reda på adressen och begav mig dit. Jag sade mig
själv att jag som gammal vän hade rätt att uppsöka
henne, att ingen skugga behövde falla på henne
för detta mitt besök, ej en misstanke, och jag
visste att jag var man för att ej röja mig.
När jag ringt, öppnade en äldre dam dörren för
mig och såg prövande på mig. Jag förklarade i
hast vem jag var och frågade efter fru Caprini. —
Åh, ni är den hon ofta talat om, sade den gamla
damen intresserad. Men jag är ledsen att behöva säga
er att hon är mycket sjuk — så att —
Hon darrade nästan på rösten, och det var som
om hennes mörka, stora och vänliga ögon blivit fuk-
| tiga. — Jag är — hennes bästa vän —, sade jag
en smula nervöst, i det jag bemödade mig om att
verka deltagande utan att vara förtvivlad eller
förvirrad.
|
19
— Jag vet det — å stig in, hon är visserligen
mycket sjuk, så att — men hon vill säkert tala
med er,
Jag kunde icke efteråt minnas hur den gamla
damen var klädd eller göra mig en föreställning om
hennes ålder eller utseende, jag befann mig
ögonblicket därpå vid Leonoras bädd. Hon var vid
medvetande, men det var mig omöjligt att tro att
detta utmärglade ansikte var min älskades. Ej heller
finnes det mer än ett slags sjukdom som så målar
om ett ansikte, som på detta sätt skrapar ut alla
ungdomens och skönhetens spår, som så förvandlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
