Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - I Midsommarlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Midsommarlandet, sade han till barnet. — Ja,
far, och nu är jag ej trött mer. Låt oss skynda!
Och så kommo de in i skogen han drömt om, och
där var ändå många tusen flera blommor än dem
han drömt om, och de allra silverklaraste bäckar
brusade och solljuset kom som ett guldregn mellan
träden. Den avlägsna vinden gick fram på bergens
kammar runt dalen och blåste som i lur för dem,
och all skogen skrattade och alla gräs och strån
dansade. Och de voro där länge, dag efter dag,
och mannen märkte hur hösten kom, hur allt flera av
blommorna lutade sina huvuden ned och dogo i
rätt tid och utan klagan. Och fåglarna flyttade sig
bort ur skogen, ty de märkte sommarens slut.
Allting skedde i rätt tid, och alla längtade efter
förändringen. Och de små unga åkerhönsen voro lika
stolta som skatornas ungar över att de blivit lika
stora som far och mor och fingo överge
barndomslandet.
När all marken var skövlad och svart och alla
blommor dött och steglitsar och rödhakar flyttat,
då flyttade människohataren in till staden med sitt
barn. — Ty han kan ej alltid vara i barndomslandet,
tänkte han, när barndomslandet självt ej vill så!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
