Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterlämnade noveller - Nålmakarens son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Till den byn kom en dag en besynnerlig
skollärare. Han hette Daniel Hugg och var minst av
allt skapad till barnafostrare, ehuru han, på grund
av särskilda omständigheter, som för övrigt inte
hör hit, kom att vikariera vid finnbyns folkskola
Tyra månader. Annars var han ett stycke poet,
ett större stycke luffare och till det största stycket
vildmarksmänniska.
Daniel Hugg gick kring i byn en lördag för att
leta efter någon han kunde umgås med, men fann
ingen på hela dagen. Framemot kvällen tittade
han in till Bom, beundrade hans profethår och
skägg och fina ansikte, blev bjuden på kaffe med
bröd, som Bom bakat själv och fann, att han efter
tre timmars umgänge fått en beläst, belevad och
rolig karl att sällskapa med. Och när Daniel
sedermera råkade i gräl med församlingens präst, var
det på Boms inrådan han satte opp följande anslag
på skolhusets låsta farstudörr:
Extra ordinarie läraren
DANIEL HUGG
är i anseende till den ljuvliga våren utgången
att meta abborrar. Axel Bom är med.
Daniel Hugg kommer aldrig igen.
Och så kom det sig att dessa båda, den smidige
unge vildmarksvandraren och den vitskäggige gamle
handelsmannen satt i en eka på Gettjärn och
stirrade på var sitt flöte, dag efter dag, under det de
vita molnen gick över dem och sommarens ljumma
fläktar gungade deras förankrade ekstock. Mat och
litet brännvin brukade Daniel skaffa, och dagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
