Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterlämnade noveller - Den dödsdömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
profet skall välkomna mig vid porten, vid det lilla
mörka hål, där den långa vägen slutar. Endast
min lilla Elsa skall följa mig dit och om hon än
ville så får hon ej gå dit in. Men det sista jag ser
i porten i muren skall vara det eviga ljuset ur
två ögon, bräddfulla av kärlek. Jag förstår att de
skola bli till en lampa, som skall kasta sitt sken
icke endast långt in i mörkret utanför muren, utan
tvärs över världar och avgrunder.
Man har ofta talat bildligt om evighetens ljus.
Nu förstår jag vad detta ljus är. Det är icke vår
sol och icke några andra solar och icke Gud själv.
Det är endast kärleken.
Och hur kan jag vara rädd när ett sådant ljus
finnes?
Och om icke detta ljus vore så, hur kunde då
jag finnas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
