Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
ser jag mötte där ute voro lika fåfängliga och mot
döden linkande kräk som vi här hemma äro, de
sökte sin matbit i all anspråkslöshet och voro
roliga och märkvärdiga och elaka allt eftersom de
ansågo det fördelaktigt.
Nå väl, jag befann mig i sällskap med Fred samma
natt i dessa skogar, närmare bestämt i närheten av
Pond River, som flyter upp i de ödsliga träsken
någonstädes i Itasca eller Leesh Lake och rinner
ut i den lergula Mississippi.
Vi hade ett litet tält som han bar hoprullat på
ryggen, och inuti tältpacken hade vi te, salt, potatis
och bröd. Vi hade gummiskor av Golden Sealtyp
för att kunna gå mjukt och tyst, och vi hade var sin
lykta med Bulls Eye glas fästad i var sin rem av
sämskat hjortskinn som bands om huvudet, och
var sin hagelbössa, laddad med varghagel, stuvade i
majsmjöl, som höll ihop haglen, så att de inte
spritade för mycket när man fyrade av.
Det var nästan mörkt, när vi hittade kanoten,
som var uppdragen i en bäck mellan två tjocka
hasselsnår, Fred tog paddelåran och satte sig —
man orkar inte stå på knä och paddla om man inte
är född till det — och jag satt hopkrupen bakom
honom. Den här kanoten var ingen riktig sådan,
utan ett slags mellanting mellan ökstock och
kanot, gjord av ytterst tunna granbräder, och kunde
bära fyra man i nödfall.
Vi paddlade oss så tyst vi kunde över till en liten
holme, där vi slogo upp tältet och kokade te. Medan
Fred gjorde eld berättade han om sitt första
kärleksäventyr. Han beskrev det med en viss barns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
