- Project Runeberg -  Posthuma noveller /
292

(1922) [MARC] Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

något som jag inte kunnat, utan att göra saken ännu
värre därigenom.

Campen, som vi höll till i, var en jättestor
sådan, med väldiga byggnader för manskapet och stall
i samma huslänga. Alla männen utspisades på
avverkarens bekostnad, särskild kock var anställd, och
Frank var »andra hand» i köket.

Hos oss fanns alla typer av arbetare, fransmän,
holländare, tyskar och skandinaver. Vi voro åttio
man, utom kocken och Frank.

Frank tröttnade emellertid på att gå där uppe
och ta skällsord av kocken på dagarna och av
manskapet på kvällarna. Han tog ut sin lön en månad
före jul och försvann fullständigt från campen.

En sluskig Kentuckyman, som vi kallade Base
Ball, hade samtidigt avvikit. Någon hade sett
honom på en ölkrog i Sunny River, där han visat
pengar och skrävlat om tur i poker.

Ingen hade sett när någondera lämnat lägret, men
vi antogo att Base Ball mördat Frank alldeles
utanför väggarna våra, sedan vi hittat Franks knyte kastat
i en lergrop bakom stallet. Men av Frank själv
hittade vi inte ett spår. Sheriff Hullerman var också
dit och tittade. Han tog Franks knyte med sig och
for sin väg utan ett ord, vilket var det klokaste
han kunde göra.

Jag sörjde Frank på sätt och vis. Han var ettrig
och otålig som en bålgeting och lat som en fet katt.
Hans ansikte var avlångt och uttryckte alltid den
mest hejdlösa förvåning över allting han såg,
ögonen stodo på skaft och munnen gapade, varför han
var rolig att titta på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 15:38:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adposthuma/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free