Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Nu var han i alla fall borta, med all säkerhet
mördad för den lilla penningsmulans skull. Jag
kände ganska stor lust att gråta då, jag vet inte
varför, men det harmade mig att han inte fått leva.
Jag erinrade mig alla drag hos honom så, som
vi gör bara när det gäller en död. Så länge han
lever äro vi liksom generade av att erkänna hans
personliga värde.
Jag snokade runt i skogen och försökte tänka
ut vad det blivit av hans kropp, men förgäves. Ingen
hade heller kommit sig för med att öppna och titta
i hans knyte, innan sheriffen tog det.
Nu satt varenda lumberjack varenda kväll och
språkade om hur ärlig och redbar och märkvärdig
på alla vis Frank varit, så att det nästan inte fanns
en dygd på jorden som inte kunde tillskrivas
honom. Will Hegens påstod till och med, att han inte
var stam alls, utan bara spelade, för att dölja vem
han var. Han misstänkte att Frank var en »bättre
person», som var lärd och allting, men Smoker
bad Hegens dra åt skogen med sina dumheter, det
var väl nog om Frank var en någorlunda bra karl,
fast man inte gjorde honom till doktor på en gång.
Smoker var den, som varit mest elak mot Frank,
därför ville han nu inte efteråt ha upp honom så
högt.
Kocken, som påstod sig vara fransman, fast född
i Amerika, sade, att han en gång hört Frank läsa
högt ur en fransk bok, och med riktigt uttal till på
köpet. Men det var ingen som trodde att kocken
var fransman, det är nämligen en svaghet hos alla
kockar i västern att vilja vara det. Remington-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
