Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
idé i form av en eldbrand mottagas med så stort
förakt. Det fick man inte, sade han, om man
slungade eld bort från lägerstället, kunde man råka
illa ut. Det var lika farligt som att döda en- fisk
med en kniv, i stället för att slå den mot paddeln.
Jag frågade om jag fick kasta dit den då, så skulle
jag ta risken, men han syntes verkligen rädd för
det, så det måste ju vara. Han skar ett kors med
kniven i en vedklump och sade att han skulle märka
den och sedan kasta den för att höra om den inte
slog ned då. På morgonen kunde vi sedan lätt se
efter, om den låg där vi kastat den.
Han gjorde det, den slog aldrig ned på marken,
den heller. Han kastade dit flera, så att vi till sist
hade hela vårt vedförrådd utkastat i den eviga
rymden, utan hopp om att få det tilibaka.
Well, det blev morgon, och det första vi sågo
var den ofantliga, nästan uppruttnade höstack, på
vilken Johannes slängt upp så många klumpar med
och utan kors. Han skrattade inte, han såg ond
ut, och följaktligen skrattade inte jag heller. Vi
snokade runt campen och hittade ett stycke bort
i skogen en lergrop, övertäckt med en tom
fläsklåda. Johannes sparkade bort lådan. Gropen var
fylld med ris och stenar. Han sade inte ett ord,
men han tittade på mig.
— Tror du? sade jag för att säga något.
— Den kan inte vara djup, svarade han
grubblande, det är lätt att titta efter. Om Base Ball
slog ihjäl honom och stoppade ner honom här, var
han dum. Då var det bara en slump att dom inte
tittade hit. Det här är en vanlig grop som dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
