Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
nom om jag också fick ta en man i min tjänst,
något som han högeligen tillrådde. Jag frågade
honom varför han rest denna långa väg hit upp till
Kelsey, och då sade han, att han skulle invänta
lantmätaren här, något som jag fann högst
besynnerligt. Jag visste att han spekulerat på att bli
homesteather i Assiniboia, att han passade tillfället
till tre månaders extra stor inkomst — han skulle få
fem dollars per dag — det begrep jag också, men
inte varför han skulle möta kartritaren här,
Alldeles ofrivilligt satte jag det i förbindelse med
Charley Days hot att mörda honom, trodde att han ljugit
om Assiniboia, och att han rymt hit, måhända efter
att ha sett döden i vitögat.
Han gick emellertid på och pratade om landet
han sett, om nät som glittrat av fisk i
Assiniboiafloden, om Forth Pelly och de stora träsklanden
mellan prärierna där solrosorna bölja. Å,
Assiniboiafloden gick som en jätteorm genom dalarna, sade
han. Det fanns änder i massor där, dom hade flugit
opp ur träsken i tusental och stänkt ett regn av
dy över honom där han gått fram. Han talade om
»präriedjungeln», som om det varit fråga om
paradiset, han hade ätit busktranbär och han sade att han
sett slätter på många kvadratmil alldeles
översållade av mikaelitusenskönor, Och morning glories,
sedan! Jag hade aldrig vetat av förut, att Fred
tyckt så mycket om blommor. När han inte hade
mer att säja om Åssiniboia, började han på om
Sverge. Han hade ett stort krus brännvin med sig
och drack ganska mycket, varmt te och brännvin
rusar oerhört i ett varmt tält. Han bad mig hälsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
