Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur skuggornas värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl för att be om något svar; det luktar biff och lök av
manuskriptet och det är honom svar nog. Sedan vänder han sig
till en ny daglig tidning med dålig ekonomi och ambulatorisk
byrå. Han lämnar in sin rulle på Osterlånggatan nere i
staden, förlorar sedan under ett helt år alla spår av byrån och
återfinner henne slutligen inne på en gård långt uppe på
Regeringsgatan. Här har hans rulle för länge sedan kommit bort
vid någon flyttning! Han försöker sig även hos en
skämttidning. Den riksbekante redaktören, som är så kvick och
rolig i sin tidning, är förskräckligt sur och tråkig uppe på
byrån. Han rycker med en vresig min pappersrullen av skuggan
och blänger igenom den med sina talgiga ögon. Nej då,
säger han sedan, herrn förstår sig icke på att skämta, herrns
skämt är alldeles för abstrakt. Nu för tiden skall man skämta
över konkreta objekt. Men skuggan är icke bekant med
några konkreta objekter, han känner bara en och annan skugga!
Ja, då måste herrn avstå från att vara kvick, och det är nog
bäst det, ty herrn har i alla fall icke fått den gudomliga
gnistan. Å hut! han påstår att skuggan icke har någon gnista.
Just vad skuggan har, annars vore hon ingen skugga!
Nu börjar han i sitt stilla sinne tvivla på tidningsväsendet
och funderar på att gå tillbaka till förläggarna, men gör ett
sista försök hos en tidning med litterär och estetisk
anstrykning, och vars stora betydelse är den att utgöra ett organ
för det unga Sverge. Nå, skuggan hör ju också till det unga
Sverge. Han stiger upp för en mattbelagd trappa med
sol-fjäderspalmer i fönstret och läser tidningens namn konstnärligt
utskuret i en blankpolerad messingsplåt. Han tvekar ett
ögonblick, men sätter sedan beslutsamt pekfingret på
elfenbens-knappen och känner sig salig till mods, då han betänker, att
där innanför befinner sig det unga Sverge. En herre i frack,
som han i första överraskningen tar för redaktören, springer
emot honom med en silverbricka i handen och ber om hans
visitkort. Visitkort? Det har han inga! Herrn med silver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
