- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
7

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - Inledning - Äldste innebyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denna tid kan och bör, enligt fornforskares
sammanstämmande åsigt, indelas i tre bildningsperioder, benämnda efter det
ämne, hvaraf under hvarje period de huggande och skärande
redskapen företrädesvis blifvit förfärdigade, nemligen Sten-,
Brons-och Jernåldern [1]. Då hvar och en af dessa perioder framstår
såsom ett sjelfständigt helt för sig, utan märkelig öfvergång ifrån
ett föregående eller i ett kommande, antingen man afser
redskapens ämne och form, siraternes beskaffenhet eller anordningen af
de grafvar, i hvilka de förekomma m. m., ligger nära till hands
att antaga, att hvarje af dessa bildningsperioder varit
representerad af en särskild folkstam, som af den efterföljande blifvit
utrotad, undanträngd, eller kanske också, såsom ett underordnadt
element, i den sednare upptagen och påtvingad dess kultur. Detta
kan numera nästan anses som säkert, då i de olika grafvarne
från dessa perioder hufvudskallar anträffats, hvilkas skiljaktighet i
formen på det bestämdaste visat, att deras fordna ägare icke
tillhört en och samma folkstam. Hufvudsakligast hafva väl dessa
iakttagelser blifvit gjorda i sydliga Sverge; men slutsatserna
deraf måste vara tillämpliga äfven på Bohuslän.

Stenredskapen äro våra äldsta fornlemningar. De hänvisa
till en befolkning, stående på odlingens lägsta trappsteg.
Saknande kunskap om metallers användande, tillskapade den sina
vapen och verktyg af sten och ben, och lefde, föga eller intet
bekant med åkerbruk och boskapsskötsel, af jagt och fiske. I
rikedom på dylika fornsaker täflar Bohuslän, synnerligast
strandbygden och öarna, med Skåne, som eljest har dylika i öfverflöd [2].


[1] Ehuru den förhistoriska tidens indelning i Sten-, Brons- och Jernåldern
icke torde kunna tagas i fullkomligt absolut mening, och äfven blifvit af flera,
på till en del plausibla grunder, bestridd, har jag dock, alldenstund jag icke
kunnat sätta något bättre i stället, och Inledningen var det enda i hela verket, som
funnits af den hädangångne, aktade författarens hand i någorlunda fullständigt
skick omarbetad för den nya upplagan, ansett som samvetssak att bibehålla
densamma i det aldranärmaste sådan han lemnat den. Det enda väsendtliga, som
här blifvit tillagdt, rörer de s. k. Dyrhusen, hvilka han i sin omarbetning,
märkeligt nog, alldeles uteglömt.        B.
[2] Förf. har i Bohuslän sedan år 1840 tillvaratagit omkring 1500
stenredskap, de fleste funna sedan 1830-talet. Hvilka massor sådana skola icke blifvit
anträffade innan länets jord blifvit så uppodlad, som den var vid nämnde tid!
Också fanns förr en flintknif i hvarje skörask, och ett fragment af en dylik eller
något annat redskap i hvarje eldgevär. Talrikast förekomma de emellan Tanum
och Tjörn och synnerligast i just dessa båda härader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free